Den här nyheten tål att upprepas!
Antikroppen lecanemab (tidigare BAN 2401) minskade amyloidnivåerna i hjärnan (i Fas IIb-studien) så mycket så att 80 procent av patienterna kom under gränsen för Alzheimerdiagnos. Forskarna såg även ett samband mellan denna minskning och en inbromsad försämring av Alzheimersymtomen.
I bästa fall kan vi snart dra ned på slutenvårdsplatserna för Alzheimersjuka.
Den här tallriken köpte jag för 50 år sedan. Idag är den åter högaktuell.
Regeringskansliet:
I juni 2022 arrangerar FN högnivåmötet Stockholm+50 där Sverige står som värd, tillsammans med Kenya. Då är det femtio år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Ambitionen med Stockholm+50 är att högtidlighålla 50-årsjubiléet, men också att bidra till att öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen, fler jobb och en miljö i balans för alla, där ingen lämnas utanför.
Att vi bor i ett 50+ hus har inget med miljöengagemanget att göra, men mitt intresse för miljö och natur grundlades redan under andra halvan av 1960-talet, för närmare 55 år sedan.
Men det skulle vara svårt att jobba politiskt eller mer aktivt i naturskyddande organisationer (som inte törs slå näven i bordet). Att kompromissa när det gäller miljöfrågor är helt enkelt inte min grej.
Detsamma gäller för våra ekosystem. Kompromissviljan hos naturen är nämligen totalt obefintlig. Går vi över gränsen, så går det åt skogen.
Titta på ”Under ekens krona”, särskilt om du vill få ro i själen.
https://www.svtplay.se/video/35487809/under-ekens-krona
I början av programmet befinner sig morfar Stellan och hans barnbarn Hedda på Ekudden i Mariestad, men det är på Öland de finner sina ekoxar.
Idag vandrade vi ned till badplatsen Arken, belägen i Tådene. Bad var det definitivt inte tal om men den medhavda lunchen smakade riktigt gott.
Vi tittade även in till Tådenes så vackert belägna kyrkogård. Och där läste vi: Vandrings Mann. Fölg Hans Spår. Tils Du Och Hinner Målet.
Idag såg vi några spår som skulle kunna härröra från varg. Fyndplats Tådene.
Döm själva. Nyckeln är 7 cm lång:
https://katternodigital.fi/article/hund-eller-varg
Och lite spillning en bit bort:
Och nu rapporterar jag fyndet, med hjälp av Skandobs:
Och inväntar svar på deras bedömning.
Länsstyrelsens handläggare ringde upp mig. Hon lät förmedla att det är näst intill omöjligt att skilja vargens och hundens fotspår åt. Men spillningen kan vara till hjälp.
”Den lilla gula kiosken hämtades från Stenhammar utanför Lidköping 2021. Den byggdes 1961 efter ritningar av Erik Stadig, Lidköping, på uppdrag av förste ägaren Ingvar Svensson. Under lång tid var kiosken ett givet stopp vid den gamla landsvägen ut mot Läckö. Här såldes glass, tidningar och sötsaker. Idag är den här typen av byggnader utrotningshotade. Stenhammarkiosken har behållit sitt ursprungliga utseende och är ett fint prov på 1950-talets ”funkis”, i Fornbyn står den som en representant för det svenska folkhemmet och modernismen. Kiosken restaureras under 2022.”
Som tur är handlar kultur i Lidköping inte bara om raggare, bandy och stora motorevent.
Och nu lanseras kulturilidkoping.se som ska göra det lättare för användaren att ta del av information gällande konst & kulturaktiviteter i Lidköpings kommun.
Min källa: https://www.hallekis.com/xx220531a.htm
Boken om Varnhems kloster ger mig kunskap (bl.a. om långkvist- och kortkvistrunor), men det skadar inte med lite omväxling:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Västergötlands_runinskrifter_79
Den här affischen om trafiken på de smalspåriga järnvägarna i Västergötland är från 1948. Jag hittade de uppe på vinden. Den kan från första början ha tillhört min farfar Gunnar.
Dessvärre hade våra rikspolitiker inte tillräckligt med folkvett för att se till så att banorna fick leva kvar. Omkring 1960 försvann t.ex. tågen från Lidköping mot Skara och Skövde. Tågtrafiken via nuvarande Naturum Hornborga försvann i samma veva.
Jag har faktiskt rest med tåget mellan Stenstorp och Skara. Det torde ha varit i slutet av 1950-talet. Antagligen skulle någon moster, morbror eller faster hälsas på.
När naturintresset kom smygande var banan redan nedlagd så det blev till att cykla till Fågeludden istället.
Jag tänkte på det idag hur urkass många i våra krokar av Skaraborg är på att åka kollektivt. På lokalbussen är vi oftast runt fem passagerare, samtidigt som gatorna är fullproppade med dieselbilar (och bränslepriset är rekordhögt).
Många av passagerarna på bussen till och från Sjölunda brukar komma från vår bostadsrättsförening – Lidköpings blå zon, vårt Okinawa.
https://www.svd.se/a/3587b623-a856-43a9-be61-64dd04bc0f6f/okinawa-snabbmat-hotar-aldringarnas-paradis
På sådana platser bor människor som präglas av: Sund mathållning, den fysiskt aktiva livsstilen, de sociala nätverken, känslan av mål och mening och att äldre respekteras och behåller en viktig funktion i samhället. Och de som lever i en blå zon blir ofta ruskigt gamla.
Och blåzonsfolket har vett att ta bussen – där gratisbiljetten inte bara gäller i blå zon, utan i nästan hela Västra Götaland!!
Är det något utöver det redan nämnda som präglar de blå zonerna så är det människornas innehav av klokskap! Med något enstaka undantag…
