Författare: bengan

Bloggaren gillar inte pigga pensionärer

Då tänker han förstås på själva uttrycket.

Om det finns några pigga 35-åringar undrar han ofta. Det verkar som att de flesta i den åldern sitter bakom ratten och degar – och drar på sig ohälsa.

För att konstatera detta dystra faktum räcker det att stå vid busshållplatsen vid Stenhammarskolan och betrakta alla bilister som lämnar och hämtar barn.

När jag gick i skolan var det cykel eller promenad som gällde, både för föräldrar och barn, till och från skolor och arbetsplatser. (Men min far tog alltid sin Husqvarnamoppe).

Hämtat ur Skaraborgs Läns Annonsblad:

För att inte riskera att gå under i september tänker bloggaren fortsätta med att promenera (och åka kollektivt när så behövs). Och läsa böcker!!! Under hade han definitivt gått om han gjort som 35-åringarna.

Miljöpartister behöver gå i terapi efter att ha blivit överkörda av klimatskeptiska socialdemokrater

https://www.dn.se/sverige/hemliga-spelet-bakom-sveriges-klimatpolitik/
En dryg mil söder om Stockholm slingrar sig väg 259 fram mellan kohagar, sjöar och naturreservat med vildvuxen skog. Här ska en fyrfilig motorväg dras för att ge plats åt ökande biltrafik, enligt Trafikverkets planer. I strid med de svenska klimatmålen, konstaterar myndigheten själv.

Den 12 augusti i år publicerar DN en granskning av Tvärförbindelse Södertörn, som motorvägsprojektet kallas. För miljöpartister är det smärtsam läsning. Naturvårdsverket har uppmanat regeringen att pröva om motorvägen verkligen är förenlig med klimatlagen. Men regeringen säger nej – projektet får rulla vidare. Den som skriver under beslutet är klimatminister Per Bolund (MP).

Det blir droppen som får bägaren att rinna över. Efter att granskningen publicerats kontaktas DN av ett flertal miljöpartister som alla beskriver samma sak: en växande frustration över hur regeringssamarbetet fungerar. Över hur MP, enligt källorna, tvingas stå till svars för politik man egentligen vill ta avstånd från.

Pilgrimer bör helst vandra, inte cykla

Det är värst på Kinnekulleleden men det händer att det dyker upp mountainbikes även på Pilgrimsleden.

Och där vill vi helst bara se människor som använder sig av apostlahästarna. För bråttom skall man inte på en led där man vill känna ro och uppleva harmoni.

Att göra pilgrimsvandringar var vanligt redan under medeltiden, ända fram till mitten av 1500-talet då Gustav Vasa förbjöd vandringarna. Men nu skulle jag gärna vilja se att Riksdagen förbjöd oskicket att med horder av mountainbikes trasa sönder Guds fina natur längs med våra pilgrimsleder.


”Tanka” elbilen för 25 kronor kilowatten

Det byggs gigantiska batterifabriker på jungfrulig skogsmark och det vänds upp och ned på Jorden i jakt på sällsynta metaller – men till vilken nytta?

Nordens elnät kopplas nu samman med det i England/UK. Det innebär att nordiska elleverantörer kanske hellre säljer sin el dit än till kunder hos oss. I England har elpriset varit uppe och nosat på 25-kronor/kW.

Skall vi få någon el måste vi betala minst lika mycket som i England. Och om medelpriset skulle stiga till säg 2 – 3 kr/kW kan både batterifabriker och gruvföretag hälsa hem.

https://digitaltmuseum.se/021016340462/ellastbil-asea-under-laddning-den-8-september-1941-bilen-kor-for-bergmans

Och det kunde faktiskt vara lika gott att så sker!!!

För det finns ju bara en typ av resor som är hållbara, dvs de som endast äger rum i fantasin. Och sådan fäder är faktiskt inte så bara!!

Försiffringen

Samhället har ”försiffrats” – och det ständiga mätandet kan få ödesdigra konse­kvenser. 

Mer om ämnet på IDAG-sidan i SvD:

https://www.svd.se/forsiffringen-gor-oss-till-revisorer-i-vara-egna-liv

Några citat ur artikeln:

Med den nya boken ”Sifferdjur – hur siffror styr våra liv” (Volante, 2021) vill Michael Dahlen och medförfattaren Helge Thorbjørnsen, professor i marknadsföring vid Norges Handelshøyskole, att läsarna ska få upp ögonen för hur siffror smugit sig in i våra liv – och de negativa effekter det ger när siffrorna tar över.

I vardagen går det att omsätta i stort sett alla aktiviteter till siffror med hjälp av smartphones och appar. Det räknas steg och kalorier, pulsen mäts, folk jagar likes i sociala medier och som konsument går det att betygsätta allt från filmer, böcker och restauranger till taxichaufförer och kundtjänstpersonal.

Fenomenet att i stället för att känna efter söka svaret på hur vi mår i siffror som visar fysisk aktivitet eller hur länge du sovit kallas i boken för självkvantifiering. Men vem sover egentligen bättre av att få veta att hen sover för lite?

Micael Dahlen tycker att det är oroväckande när mätandet sker på bekostnad av njutningen. Då kan motivationen förskjutas till en jakt på siffror, kvälls­promenaderna och romanerna förvandlas till arbets­uppgifter.

https://www.bokus.com/bok/9789179651541/sifferdjur/

Bluffsyndrom

I morgondagens SvD finns det en intressant artikel om imposter syndrom på IDAG-sidan.

Snart kommer chefen på dig! Du är en bluff och saknar kompetens för jobbet!!

Här är några citat ur artikeln:

Människor med bluffsyndrom har svårt att koppla sina prestationer och framgångar till sin kompetens och tror ofta att positiva saker som händer beror på yttre faktorer som tur eller andra personers hjälp.
Samtidigt ser de svårigheter eller motgångar som bevis på sin egen professionella oförmåga eller otillräcklighet.

De som oftast drabbas av bluffsyndromet är kvinnor. De är unga. Och de tillhör inte sällan minoriteter.

Det är oklart hur många som drabbas eftersom bluffsyndrom inte finns med i de officiella diagnossystemen.

Det verkar vara vanligare hos personer som går emot könsbundna förväntningar eller hos personer som väljer andra yrken än vad som är kulturellt förväntat av dem.

Det finns olika studier som visar att det är vanligt att personer med bluffsyndrom är perfektionister som ofta är rädda att göra fel eftersom de ser fel som tecken på brister hos dem själva.

Bluffsyndrom verkar även vara kopplat till låg självkänsla och pessimism. Den del av självkänslan som påverkas hos dessa personer är den vi kallar för självförmåga, den upplevda egna förmågan att hantera en viss situation. Personer som drabbas av detta har ofta en känsla av att andra överskattar deras förmåga att genomföra arbetet.

Känslan kan uppstå och triggas i miljöer eller i relationer där man känner sig mindre värd, obekväm eller där man är en minoritet.

De som drabbas av bluffsyndrom har ofta svårt att ta emot beröm och kan därför lättare drabbas av stress, utmattning och lägre tillfredsställelse på jobbet. På sikt kan själva stressen leda till att de inte orkar längre och således börja prestera sämre. Dessa personer har även större svårigheter att få till en balans mellan privat- och yrkesliv. De arbetar ofta betydligt mer än de egentligen skulle behöva för att döva det ständigt dåliga samvetet.

De drabbade ska försöka se objektivt på vad de faktiskt har åstadkommit och försöka registrera de ansträngningar de gör.

Man har sett att personer som har bra socialt stöd utanför arbetet påverkas mindre av bluffsyndromet än personer som nästan har allt sitt sociala stöd inom arbetet.