Över en miljon svenskar medicinerar med SSRI-preparat. På en del funkar de inte alls. Andra får svåra utsättningssymtom.
Men det finns en stor grupp människor som får en helt annan livskvalitet tack vare denna typ av läkemedel.
Några av dem uttalar sig i morgondagens SvD. Min uppfattning om nyttan med SSRI liknar deras.
https://www.svd.se/varning-for-bolag-som-skonmalar-hallbarhe
Många svenska bolag har en hållbarhetschef.
Men det finns en risk för greenwashing – en miljöanpassad skönmålning – där hållbarhet bara blir luftslott.
Om miljöarbetet kommuniceras som ren marknadsföring, vilket kan ske om den ansvarige inte bottnar i frågorna, hamnar man i greenwashing och ren PR, således ingenting annat än ett luftslott.
Och under uppväxten gavs det otaliga tillfällen att sommartid bevittna hur Tiger Moth – planet drog upp segelflygplanen i luften. Långt där uppe kopplades bogserlinan bort och termiken fick ta över.
Foton från Falbygdens (Digitala) Museum
Här finns det en artikel om det världsunika Tiger Moth -planet:
https://www.svd.se/folj-med-pa-tur-i-ett-av-varldens-aldsta-tiger-moth
Det här fotot dök upp i det slumpmässiga bildflödet på min iPad.
Och det är ju dit vi längtar nu, dvs till våren, inkluderande en och annan tur till just Hornborga Naturum med sin Forskarstuga och den fina Dopping som saknas i alla fågelböcker!!
Artikel från DN:
https://www.dn.se/sverige/sjukhuschefen-slar-tillbaka-mot-wolds-kommandora-kommentar/
Professor Agnes Wold liknade NU-sjukvårdens chef Björn Järbur vid den skrupelfria karaktären kommandoran från Astrid Lindgrens sagovärld.
I en DN-intervju riktade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, kritik mot chefer i regioner och kommuner som väljer att få vaccin före vårdpersonal.
Innan intervjun med DN hade Agnes Wold twittrat att de chefer som beslutar sig för att få vaccin innan riskgrupper är att likna vid kommandoran i Emil – hon som stjäl julmat från hjonen i fattigstugan i Lönneberga.
I denna pandemitid kan det vara viktigt att uppmärksamma hur man skall rikta proben vid användning av örontermometer. Gör man fel blir det problem eftersom termometern då riskerar att visa ett för lågt värde. Detta kan leda till att man tror att man är frisk, går och jobbar eller träffar andra människor på annat sätt. Därvid kan smittan komma att spridas vidare.
Vårdhandboken ger oss bra besked:
https://www.vardhandboken.se/undersokning-och-provtagning/temperaturmatning/matmetoder/
Jag kommer att tänka på ett gammalt uttryck från Skaraborg som handlar om vikten av att sikta rätt:
”Slôr du sum du sektar så buter ja med soa”.
Uppenbarligen siktade inte boden med yxan mot grishuvudet utan mitt mellan öronen på den stackars drängen.
Slaktarsupar (liksom alla andra supar) är inte att rekommendera, oavsett om det är pandemi eller inte.
Leda (boredom) är känslan av att vilja göra något – men inte det vi gör just nu.
Länk till artikeln i dagens SvD: https://esvd.svd.se/shared/article/lattuttrakade-personer-bryter-mest-mot-coronarestriktioner/P_UA3WKa
Ur denna artikel:
De som lider extra mycket av leda är personer som tenderar att ta högre risker och som oftare missbrukar alkohol och droger. Det är sådana lättuttråkade individer som bryter mest mot våra coronarestriktioner.
Känslan av att vara uttråkad tycks alltså kunna få vissa av oss att göra nästan vad som helst. Och när dessa individers liv begränsas är det just känslan av leda som tycks få dem att bryta mot Folkhälsomyndighetens regler och rekommendationer, vad beträffar t.ex.social distansering och kroghäng.
Man kan säga att när dessa personer begränsas blir det ohanterligt för dem vilket således leder till att de bryter mot våra gemensamma regler.
Men de av bornedom drabbades ”outhärliga” leda leder inte sällan till att andra får lida, helt oförskyllt.
Bloggaren vågar påstå att denna typ av individer är gemena. Och att via sociala medier tvingas ta del av det den boredomdrabbade tar sig för är förenat med ett stort lidande.
Dagen till ära skall bloggaren försöka sig på konststycket att montera ihop en riktigt smarrig semla.
Se även föregående inlägg ”Om bakverkens falukorv”. https://bengtsfornojsammatankar.com/2021/02/16/om-bakverkens-falukorv-men-vad-hande-med-flasksondagen/
https://www.svd.se/bakverkens-falukorv-ar-for-mycket-pa-alla-satt
Ordet semla kommer av latinets simila för ”fint skiktat vetemjöl” och finns belagt på svenska sedan åtminstone 1541 (i Gustav Vasas Bibel).
Semlan har katolska rötter. Under fastlagen, som föregick den 40 dagar långa fastan inför påsk, gjorde man sitt bästa för att äta upp sig. Andra sådana måltidsritualer, som ”fläsksöndagen” som på flera håll brukade föregå fettisdagen, har försvunnit.
Falukorven är en massiv, milt smakrik, emulgerad massa av kött, fett och potatismjöl. Semlan är liksom falukorv kvantitet framför kvalitet, en sorts IKEA-bulle som lätt kan monteras hemma i köket.
Inledningsvis bakades semlor av rågmjöl, men när det blev överkomligt av vete.
Ett uttryck för ett spritt Folkhälsomedvetande är definitivt inte dagens semla, gjord på vitt mjöl, socker, grädde, mandelmassa och florsocker. Men som folk säger, något måste man unna sig. Problemet är väl att unnandet sker alldeles på tok för ofta.
Bengt Rahms blogg 