Det är ett synnerligen viktigt budskap som framförs i ett debattinlägg i dagens NLT.
Och alla skall veta att jag själv alltsedan jag klev av bussen på torget i Lidköping en sommardag 1976 har bekymrat mig för makthavarnas framfart i våra stadsnära skogar.
Den som vill jämföra skogarnas utbredning i dagsläget med hur det såg ut 1960 kan göra det med hjälp av informationen i ett av mina tidigare blogginlägg:
Detär bråttom: En ny generation med uppdaterade coronavaccin behöver tas fram snarast. De muterade virusstammarna blir allt fler och väntas under året ta över den ursprungliga varianten.
Den snabba spridningen bekymrar internationella virusexperter, bland dem Antoine Flahault, professor i epidemiologi vid universitetet i Genève samt chef för Institute of Global Health: Den sydafrikanska varianten är klart oroande. Den är runt 50 procent mer smittsam än ursprungsviruset och det krävs större insatser för att hejda smittan. Vissa rön tyder på att virusstammen också kan ge allvarligare sjukdom.
WHO’s chefsepidemiolog Maria Van Kerkhove framhåller att varianten, som tros ha sitt ursprung i Sydafrika, bör tas på största allvar: Den är mer smittsam och det är oerhört viktigt att vi följer denna och andra mutationer av viruset.
Snart kan vi stå inför en ”mega-variant” som är mer smittsam och dödlig samt ger långtids-covid och är resistent mot antivirala läkemedel. På samma gång. Det är steget bortom den sydafrikanska varianten.
Forskarna uppskattar att mellan 50 och 80 procent av dem som haft viruset har fått någon form av luktproblem.
De sakkunniga tror att parosmi orsakas av en felkoppling mellan näsan och hjärnan. I luktbulben, som kallas ”lukthjärnan” och är extremt välordnad, finns olika mottagarstationer. Näshålan har cirka 350 olika luktreceptornervceller; som var och en alltid leder till samma mottagarstation. Dessa celler återbildas varannan vecka. När cell X drabbas av ett coronavirus och sedan återbildas snirklar den sig förmodligen in till en annan mottagarstation än vad den brukar. Luftmolekylerna går vilse och förvirring uppstår när hjärnan ska tolka informationen.
Avsaknad av luktförmåga (anosmi) kan inom loppet av några timmar övergå i luktförvrängning (parosmi). Att borsta tänderna kan bli som att hälla bensin på tungan. Kaffe, choklad, vitlök, gurka, parfym kan lukta kemiskt eller härsket.
Det kan jämföras med att komma hem, tända lampan i hallen varvid stereon går i gång eller slå på spisen och dammsugaren börjar brumma.
Vittnesmålen är samstämmiga: plötsligt är de bara där, de smak- och luktmässiga kortslutningarna. Bajs luktar färska vaniljbullar, bullarna luktar surströmming, som i sin tur luktar hallonpuré.
Anledningen till att man under antiken gärna avhöll sig från att äta råg var att mjöldrygan hade en dragning till just det sädesslaget. Mjöldrygeförgiftning kallades i vårt land för dragsiuka medan den på kontinenten gick under beteckningen antoniuseld efter den egyptiske ökeneremiten Antonius (vilken ansågs kunna bota denna hemska sjuka). ”Elden” var ett uttryck för den brinnande smärta som uppstod när extremiteterna svartnade och föll av.
Claviceps purpureas gift är annars mest känt för att leda till ofrivilliga aborter, konvulsioner och att framförallt för att det kan ge ett LSD-liknande rus.
Svamparna inkorporerades från början i Floras rike och mykologin, studiet av svamparna, uppfattades följaktligen som en självklar botanisk disciplin då ju svamparna betraktades som växter. I dag vet vi att detta var ett misstag eftersom svamparna utgör ett eget rike. Dessutom befinner sig svamparna i evolutionär och genetisk mening närmare djuren än växterna. Det har till och med framkastats att djuren och svamparna – Animalia och Fungi – kanske i själva verket tillhör samma kungarike.
Den nya kunskapen om svamparna utgör ett av de mest dramatiska skiftena inom modern biologi.
Cambridgebiologen Merlin Sheldrakes högintressanta bok ”Entangled Life” med undertiteln ”How fungi make our worlds, change our minds and shape our futures” (Bodley Head) är långt ifrån någon godmodig vägvisare till lyckan i svampköket. Och efter att ha läst Understreckaren i SvD hoppas jag verkligen att boken snart kommer i svensk översättning. Att svamptrådarna i mykorrhizan vid näringsbrist plötsligt kan förvandlas till rovddjur och börja käka maskar är bara en av anledningarna till varför boken är så efterlängtad. ”Metoderna för att fånga de arma maskarna är rent infernaliska; endera kan de konstruera finmaskiga fångstnät av mycel eller nedlägga dem med paralyserande nålstick varefter mycelet växer in genom maskarnas munnar och äter upp dem inifrån.”
Undrar om veganer äter svamp? Hur är det med Quorn? Bloggaren bara undrar…
Många svenska bolag har en hållbarhetschef. Men det finns en risk för greenwashing – en miljöanpassad skönmålning – där hållbarhet bara blir luftslott.
Om miljöarbetet kommuniceras som ren marknadsföring, vilket kan ske om den ansvarige inte bottnar i frågorna, hamnar man i greenwashing och ren PR, således ingenting annat än ett luftslott.
Och under uppväxten gavs det otaliga tillfällen att sommartid bevittna hur Tiger Moth – planet drog upp segelflygplanen i luften. Långt där uppe kopplades bogserlinan bort och termiken fick ta över.
Foton från Falbygdens (Digitala) Museum
Här finns det en artikel om det världsunika Tiger Moth -planet: