Idag passerade vi kommungränsen för andra gången sedan i november. Man bör tänka på avståndet under pandemin (enligt FHM). Och då passar Lundsbrunn alldeles utmärkt bra för en liten vårutflykt. Lasarettet (det Piperska) håller stängt men för den som är hugad därtill går det alltid bra att låta kurera sig inne på Kurorten.
Författare: bengan
I väntan på bättre tider
I första hand gäller detta givetvis situationen vad gäller den hemska pandemi som har plågat mänskligheten i bortåt 14 månader.
Idag hämtade jag en beställd bok på Biblioteket: Draksådd av Christian Daun. Den handlar om de svenska ”sätta-kommunen-på-kartan-haverierna”. De är faktiskt tillräckligt många för att även de utgöra en riktig pandemi, en svår sjuka i samhällskroppen.
Storslagna visioner leder inte sällan till förödmjukande och för kommuninvånarna synnerligen kostsamma magplask.
Om jag minns rätt ville en lokalpolitisk ”pamp” för ett par årtionden låta uppföra ett tjugovåningshus nere i kolhamnen i vår stad. Gudskelov rann detta av megalomani präglade projekt ut i sanden. Av den tilltänkta potenssymbolen blev det inte ens en liten vickevire.
Det är den här typen av projekt som poppar upp hos politiker i de partier som har drabbats av något som kan liknas vid en inre förmultning.
När arbetet i partiets lokalavdelning börjar präglas av trötthet och brist på inspiration (plus att rotandet i förråden efter uttjänta kulisser och föråldrad rekvisita blir resultatlöst), det är då tanken om Medeltidens Värld (eller en och annan Mega-Arena) kan dyka upp, till och med där man minst anar det.
Många kommuner gör om samma misstag, gång på gång.
Hamnar på kartan gör nog dessa kommuner, den karta över de städer där hoppet om bättre tider känns mer avlägset än annorstädes.
Trögfattarföreningen
Eftersom jag inte vill vara elak tänker jag inte försöka koppla medlemskap i denna förening till de ansvariga för den svenska coronastrategin, särskilt inte som jag just har läst ”Gutenberggalaxens nova”.
Renässanshumanisten Erasmus av Rotterdam förmåga att se två sidor födde ett samtal bortom all fanatism – en dröm om ett gränslöst Europa, där kultur och vetenskap knöt nya samband.
Bilden är hämtad från Wikipedia.
När åsikterna gick isär tvingades skilda hypoteser argumentera med varandra. Kombinationen av olika synvinklar kunde (och kan givetvis än idag!!!) föda något annorlunda, i en levande process.
Hindersprövning med smått hälsovådliga följder
Efter en nogsamt utförd ”hindersprövning” tog vi mod till oss och klev in på Klostret. Det beslutet ångrar vi inte en sekund!! Vi fick en fin pratstund med bagare Linus och åt sedan en fantastiskt god fisksoppa med nybakt surdegsbröd. Med oss hem fick vi en semla, designad av mästerbagaren Linus. Varken valnötter eller pumpa lär saknas i denna troligen smått hälsovådliga fastlagsbulle.
När skidskyttet hade en viktig funktion att fylla
Det antal timmar svensk television ägnar åt skidskytte ger knappast en rättvis bild av hur pass (lite) utbrett utövandet av denna sport är bland befolkningen.
Att bara bössan kan kosta bortåt 20.000 bidrar säkert till att antalet aktiva håller sig kring blygsamma 6.000 personer.
Karlsborgs Fästningsmuseum kan bidra med ett foto från den tid då skidskyttet hade en vettig funktion att fylla – dvs att vid behov kunna försvara landet mot angrepp från ryssen eller tysken.
LV1 Karlsborg. SM i skidskytte i närheten av Sundsvall. Fotot är hämtat från Karlsborgs (Digitala) Fästningsmuseum.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Karlsborgs_luftvärnsregemente
Vinterstudion – med sina horder av välbetalda förståsigpåare, sittandes inne i stugvärmen – fanns inte på plats, något som av vissa av oss nog får räknas som något av en fullträff.
Ett klockrent debattinlägg i Göteborgsposten
Nu tvingas underklassen isolera sig i sina trånga lägenheter för att medelklassen bara inte orkar avstå något av sina privilegier.
Klassklyftorna gör sig synliga när skolorna återgår till distansundervisning. Medelklassens barn åker skidor en vecka. De andra är hemma och gör inget. Sen måste de fortsätta stanna hemma för att medelklassen genom sitt resande driver smittan, skriver Gabriel Södersten, småbarnsförälder och samhällsdebattör.
https://www.gp.se/debatt/arbetarklassens-barn-drabbas-värst-av-medelklassens-fjällresor-1.41923060
Jag vill inte gärna skuldbelägga de som har rest norrut, och det finns nog även en och annan fattiglapp som har lyckats sala ihop till en 2:a klassbiljett till fjällen.
Det är istället de som styr och ställer som uppbär det det fulla ansvaret. De avstyrde varken resorna till Tyrolen eller Melodifestivalens tre finalföreställningar för ett år sedan.
Den katastrofala smittspridning detta vanstyre genererade kom sedan att skyllas på den kommunala vårdpersonalen…
Nu gör de styrande samma sak igen. ”Det är helt ok att fara på fjällsemester. Bara ni sköter er.”
Vilka som skall få skulden den här gången återstår att se. En sak är jag säker på. Det lär inte bli de skyldiga som får skulden, dvs de högt uppsatta politiker och myndighetsföreträdare som är ena riktiga baddare på att skylla ifrån sig.
Antagligen resonerar de som såhär: ”Vi kommer undan den här gången också. Det gör vi enkelt om vi gör som vi brukar – dvs slår mot dem som redan ligger”…
En kommun som utmärker sig
Det går utför med det svenska samhället
Regeringen har valt att inte sätta käppar i hjulen för resorna till fjällen under sportlovet, trots att det hade varit urenkelt att stoppa fjällfärderna med hjälp av en ”tvåtimmarsregel” eller ”håll dig i din egen region-regel”.
Istället lägger regeringen ansvaret på fjällresenärerna. Beter de som bara rätt är det ingen fara.
Men det kan ju vem som helt räkna ut att det kommer att gå käpprätt åt skogen med en sådan syn på saken. Det är bara att kolla hur det ser ut i liftköerna i t.ex. Åre.
Det finns webbkameror för de som inte har blivit totalt försoffade framför Vinterstudions halvdagslånga utsändningar: http://www.webbkameror.se/skidkameror/index.php
Eller bilda sig en egen uppfattning genom att titta på köerna på film:
Som ett resultat av fjäskandet för skidnäringen måste nu alla skolor bomma igen, bl.a. i hela Västra Götaland. Och många oskyldiga (dvs de som har stannat hemma) kommer att drabbas av svår sjukdom, lidande och i värsta fall – en förtida död.
Det går utför med det svenska samhället. Utförslöpet har börjat med de som sitter i toppen. De som inte vet hur man styr. De som med stor sannolikhet kommer att åka ut, detta efter att ha grenslat i stort sett varje tänkbar port – i ett helt år.
Måhända att Tage Slingerskank hade tagit sig ända in i mål, en betydande kämpe och hövding på den tid det begav sig. I vilket fall som helst slapp Tage ta hänsyn till Folkhälsomyndigheten, den som inte vet hur man hanterar en pistmaskin. Underlaget blir som bekant därefter.
Vågar vi gissa åt vilket håll vågen går?
De senaste dagarnas rapporter om smittspridning på fjällorterna samt förekomst av den brasilianska virusmutanten i landet är oroväckande.
Tittar man på antalet inneliggande på våra intensivvårdsavdelningar kan man ana tecken på en uppgång de senaste dagarna.
Det finns kommuner som har vett att ta väl hand om sina skogar
Som Hässleholm där det här fotot togs uppe på Trädhuset i Hovdala för knappt tre år sedan.
Se hur vackert Trädhuset är placerat i bokskogen (Hässleholms kommuns hemsida):
