Det här fotot dök upp i det slumpmässiga bildflödet på min iPad.
Och det är ju dit vi längtar nu, dvs till våren, inkluderande en och annan tur till just Hornborga Naturum med sin Forskarstuga och den fina Dopping som saknas i alla fågelböcker!!
Artikel från DN:
https://www.dn.se/sverige/sjukhuschefen-slar-tillbaka-mot-wolds-kommandora-kommentar/
Professor Agnes Wold liknade NU-sjukvårdens chef Björn Järbur vid den skrupelfria karaktären kommandoran från Astrid Lindgrens sagovärld.
I en DN-intervju riktade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, kritik mot chefer i regioner och kommuner som väljer att få vaccin före vårdpersonal.
Innan intervjun med DN hade Agnes Wold twittrat att de chefer som beslutar sig för att få vaccin innan riskgrupper är att likna vid kommandoran i Emil – hon som stjäl julmat från hjonen i fattigstugan i Lönneberga.
I denna pandemitid kan det vara viktigt att uppmärksamma hur man skall rikta proben vid användning av örontermometer. Gör man fel blir det problem eftersom termometern då riskerar att visa ett för lågt värde. Detta kan leda till att man tror att man är frisk, går och jobbar eller träffar andra människor på annat sätt. Därvid kan smittan komma att spridas vidare.
Vårdhandboken ger oss bra besked:
https://www.vardhandboken.se/undersokning-och-provtagning/temperaturmatning/matmetoder/
Jag kommer att tänka på ett gammalt uttryck från Skaraborg som handlar om vikten av att sikta rätt:
”Slôr du sum du sektar så buter ja med soa”.
Uppenbarligen siktade inte boden med yxan mot grishuvudet utan mitt mellan öronen på den stackars drängen.
Slaktarsupar (liksom alla andra supar) är inte att rekommendera, oavsett om det är pandemi eller inte.
Leda (boredom) är känslan av att vilja göra något – men inte det vi gör just nu.
Länk till artikeln i dagens SvD: https://esvd.svd.se/shared/article/lattuttrakade-personer-bryter-mest-mot-coronarestriktioner/P_UA3WKa
Ur denna artikel:
De som lider extra mycket av leda är personer som tenderar att ta högre risker och som oftare missbrukar alkohol och droger. Det är sådana lättuttråkade individer som bryter mest mot våra coronarestriktioner.
Känslan av att vara uttråkad tycks alltså kunna få vissa av oss att göra nästan vad som helst. Och när dessa individers liv begränsas är det just känslan av leda som tycks få dem att bryta mot Folkhälsomyndighetens regler och rekommendationer, vad beträffar t.ex.social distansering och kroghäng.
Man kan säga att när dessa personer begränsas blir det ohanterligt för dem vilket således leder till att de bryter mot våra gemensamma regler.
Men de av bornedom drabbades ”outhärliga” leda leder inte sällan till att andra får lida, helt oförskyllt.
Bloggaren vågar påstå att denna typ av individer är gemena. Och att via sociala medier tvingas ta del av det den boredomdrabbade tar sig för är förenat med ett stort lidande.
Dagen till ära skall bloggaren försöka sig på konststycket att montera ihop en riktigt smarrig semla.
Se även föregående inlägg ”Om bakverkens falukorv”. https://bengtsfornojsammatankar.com/2021/02/16/om-bakverkens-falukorv-men-vad-hande-med-flasksondagen/
https://www.svd.se/bakverkens-falukorv-ar-for-mycket-pa-alla-satt
Ordet semla kommer av latinets simila för ”fint skiktat vetemjöl” och finns belagt på svenska sedan åtminstone 1541 (i Gustav Vasas Bibel).
Semlan har katolska rötter. Under fastlagen, som föregick den 40 dagar långa fastan inför påsk, gjorde man sitt bästa för att äta upp sig. Andra sådana måltidsritualer, som ”fläsksöndagen” som på flera håll brukade föregå fettisdagen, har försvunnit.
Falukorven är en massiv, milt smakrik, emulgerad massa av kött, fett och potatismjöl. Semlan är liksom falukorv kvantitet framför kvalitet, en sorts IKEA-bulle som lätt kan monteras hemma i köket.
Inledningsvis bakades semlor av rågmjöl, men när det blev överkomligt av vete.
Ett uttryck för ett spritt Folkhälsomedvetande är definitivt inte dagens semla, gjord på vitt mjöl, socker, grädde, mandelmassa och florsocker. Men som folk säger, något måste man unna sig. Problemet är väl att unnandet sker alldeles på tok för ofta.
Här visas den i repris
Men att ”tangorabatten”, likt lökarna, skall ta ny fart nu när våren nalkas är osannolikt.
NLT gläder sig åt att isen vid Strandpromenaden nära Framnäs Camping används för lek med bilar.
Jag är inte helt övertygad om att flanörer och naturvänner delar NLT’s uppfattning.
Jag som trodde att snacket om ”En hållbar livsstil” förpliktigar:
Forskningen om samspelet mellan hund och människa har exploderat under 2000-talet. Hunden är mycket bättre på att förstå människor än vi tidigare trodde.
Först ett klipp ur en artikel från F&F 2012:
https://fof.se/tidning/2012/2/artikel/den-tama-genen
”För några år sedan gjordes en omfattande undersökning av hundens dna. Forskarna fann att nästan alla hundraser har en mutation i närheten av en gen som kallas WBSCR17. Det finns en motsvarighet till den här genen i vår arvsmassa. Om den muteras kan den hos människan orsaka en sällsynt sjukdom som kallas Williams syndrom. Ett sådant är översocialt beteende. Personer med Williams syndrom är ofta enormt intresserade av andra människor och älskar att göra nya bekantskaper. De har dessutom en tendens att lita blint på alla i sin omgivning. Man kan alltså föreställa sig att den mutationen kan ha bidragit till att hunden uppvisar en så villkorslös kärlek till oss.”
Och nu över till artikeln i dagens SvD:
https://esvd.svd.se/shared/article/helt-ny-syn-pa-hundens/ENhnECDK
Utdrag ur artikeln:
Forskningen har visat att hundar har ett slags näst intill symbiotisk koppling till oss människor. De är utvecklade för ett samliv med oss, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings Universitet.
Studier visar att om hunden är ensam eller råkar ut för olika saker är den stressdämpande effekten betydligt starkare om en människa gör den sällskap än om det är en annan hund som gör det.
Om man har två hundar så kan man inte åka hemifrån och tro att de har sällskap av varandra. Det man får är två ensamma hundar. Det är klart att de har ett visst sällskap av varandra, men det är en enorm skillnad när de har sin mänskliga relation hos sig och när de inte har det.
Kunskapen har ökat om hur hunden fungerar, om hur skicklig den är på att läsa av vårt kroppsspråk och hur mycket bättre den förstår vårt språk än vad man tidigare trodde. Forskningsstudien med bordercollien Chaser, som lärde sig att förstå över 1 000 ord, fick mycket uppmärksamhet.
Man kan kommunicera med sin hund på ett betydligt mer subtilt sätt än vad man trodde för 30–40 år sedan.
Hunden är vårt äldsta husdjur och samvaron tros ha börjat när jägare under istiden började leva tillsammans med vargar för cirka 20 000 år sedan.
Generation efter generation utvecklades hundarna, blev mindre lika vargen till utseendet och mer inriktade på att samarbeta med människan. Det finns en genetisk region som har förändrats hos hundar jämfört med vargar, som innehåller en gen som är inblandad vid Williams syndrom. Människor med Williams syndrom får ofta en lindrig intellektuell funktionsstörning och många uppfattas också som väldigt sociala.
När Per Jensen populariserar lite brukar han säga att hunden är en slags funktionsvarierade vargar, men det har kommit ut som något väldigt positivt i deras fall. Det har fått dem att älska allt och alla. Det avgörande steget som man har tagit under domesticeringen av hunden är just att man gjort hunden hypersocial mot människor.
