Etisk härdsmälta à la Falköping

I Falköping lade man ned det centralt belägna och väl fungerande äldreboendet Ranliden.

De dementa hamnade i samhällets utkant, i Tåtorp, dvs snudd på ute i rena rama ”tassemarkera”.

Etiken försvann på vägen. ”Personalkulturen” tog över. Vanvården är nu ett faktum.

Iskall mat i skogsbacken

I senaste numret av Sveriges Natur påstås det att den typ av mattermos jag är innehavare av brukar vara bäst i test.


Men jag håller definitivt inte med. Den läcker värme som ett såll och när vi går till Auto Mat – butiken brukar jag fylla den med kokhett vatten och lägga den i ryggsäcken.

Är det iskallt ute, som nu de senaste veckorna, ser värmeläckaget till att den oregano och den frukt vi köper inte riskerar att förfrysa under promenaden hem.

Dessutom ser den till så att jag inte fryser om ryggen. Men som mattermos är den fullständigt värdelös.

Trolskt foto från Trolmens hamn

Det här fotot tog vi i somras nere vid Trolmens hamn, detta efter att vi hade vandrat från Råbäcks hamn.

Vänern är långgrund på den sidan av Kinneviken och just mellan dessa båda hamnar kan man på vissa platser skymta det urbergspeneplan och det konglomerat som uppe på Kinnekulle överlagras av de sedimentära bergarterna

När e-tidningen är uttunnad


Ett tekniskt missöde har drabbat dagens NLT

Det finns alternativ om tidningen skulle råka utebli helt och hållet:

https://www.skaraborgsnyheter.se

Men den här trevliga artikeln finns med i dagens NLT, under medverkan av en av våra fina grannar: (Jag vet inte om länken funkar)

Och den där debattartikeln om alkohol och Covid-19 är det nog många som skulle behöva läsa, särskilt då de krögare som står och slår med grytlocken för att de inte får sälja öl, vin och sprit efter kl. 20.00. Tycka synd om dem? Nej, aldrig i livet! Däremot är det en tragedi för alla dem som har hamnat på sjukhus, smittade av krogbesökare.

Riktigt ballt, trots rådande iskyla

Idag kändes Vänern mer som Baltiska Issjön, med isläggning och riktigt kalla vindar från öster. Men promenaden i solen gjorde gott för själen och minns jag rätt så höll sig faktiskt den där issjön på andra sidan Billingen, från Skövde till och ända bort till Leningrad. Men det stora innanhavet tömdes ut i Västerhavet vid den ultimata naturkatastrofen som inträffade vid Stora och Lilla Storan, precis vid Nord-Billingens spets.

Aerosoler och droppar dominerar smittspridningen, inte dörrhandtag och hissknappar


Den allra största smittspridningen av coronaviruset sker genom luften, inte på grund av kontaminerade dörrhandtag eller bussäten.
https://www.svd.se/manniskor-inte-dorrhandtag-for-smittan-vidare/i/senaste

Forskarna har blivit alltmer övertygade om att den allra mesta smittspridningen sker genom luften, genom de små droppar eller aerosoler som bildas när vi andas, skrattar eller sjunger. Risken för så kallad kontaktsmitta är förhållandevis liten.

Det visar en genomgång av det aktuella kunskapsläget i tidskriften Nature.

Att man hittar rester av viruset lite överallt är inte så konstigt, men det är oftast inte sådana rester man blir sjuk av.

De här resterna går att jämföra med virusets (döda) kropp. De är inte infektiösa.

De studier som publicerades i våras, som visade att virusrester från ytor kan infektera celler, utgick från enorma virusmängder, inga som man skulle kunna stöta på ute i det verkliga livet.

Därmed inte sagt att kontaktsmitta inte förekommer i samband med pandemin. Men risken är förhållandevis liten och kontaktsmitta är definitivt inte den drivande orsaken till att så många blir sjuka och dör.

Att hålla en god handhygien är alltid viktigt, inte bara för coronaviruset, utan för alla möjliga sorters bakterier och virus, såsom vinterkräksjuka och RS-virus, där kontaktsmitta är betydligt mer vanligt förekommande.


Originalartikeln i Nature:

https://www.nature.com/articles/d41586-021-00251-4

Kyndelsmässodagens foton

I ett av gårdagens inlägg nämnde jag min tysklärare Anna Wolff. Idag fick jag syn på henne i ett av mina fotoalbum.

Även Greta Bergsten dök upp, min lärare i historia och kristendomskunskap i Realskolan.

Till sist ett foto på mig själv, även det med läraranknytning. På somrarna brukade jag få följa med barndomskompisen Gunnar till föräldrarnas sommarstuga i Ammenäs i Bohuslän. Mamma Kerstin var adjunkt (ämne minns jag inte) och pappan Bengt lektor i biologi. Det blev lika delar salta bad och fågelskådning. I kikaren spanade vi på strandskator och kustsnäppor.


Lite lärdom från Greta: Kyndel är ett gammalt svenskt ord för ljus. Kyndelsmässodagen avslutar jultiden på kyrkoåret och dagen benämns ibland ”Lilla Julafton”.

Någon tomte har gudskelov inte synts till!

Huruvida vi elever var några ljushuvuden är svårt att säga. Men alla gick ut med en ljusgrå mössa på examensdagen. Lärarna fick hålla till godo med ett stort antal nya gråa hårstrån.

Värst hade det varit för musikläraren. Lektionerna hade hållits i Sionkyrkan på S:t Olofsgatan. Uppförandet hos vissa elever var klart klandervärt. Antagligen led dessa individer av den hyperaktiva-impulsiva formen av ADHD. Men mest led läraren. Det var hen som behandlades, inte de orosmoment som hade orsakat tumultet.

Lort-Sverige i SD-tappning

Hemska företrädare för sverigedemokratin anser att tiggare är lort som skall städas undan, med alla till buds stående medel.

En av dessa SD-företrädare är kommunalråd. Men i en lång insändare i dagens Norra Skåne får hon rejält på pälsen.

Här är inledningen till insändaren:


En sak är säker: SD’s partifärg är brun och åsikterna stinker. Lorten återkom till Sverige med hjälp av en Rottenführer i Waffen-SS. Han var en svensk kemist som hade tjänstgjort på SS Hauptamt i Berlin. Ett antal år senare var han med och grundade SD.

Vi får aldrig glömma att detta D likaväl kunde ha varit ett S eller ett A. D som i demokrati har det aldrig varit tal om.