Bengt Rahms blogg

• 

https://www.dn.se/sthlm/friluftsboomen-hotar-stockholms-naturreservat/

Ett exempel ur artikeln på vad nyfrälsta naturmuppar kan ta sig före:

”När veden tar slut börjar folk hugga ned träd för att elda. Folk verkar ha kollat på Bear Grylls, en brittisk machoäventyrare, och anammat överlevnadstrenden. Man har köpt yxa och vill prova den, men skog får man inte hugga ned någonstans och naturreservat är ett skyddat område.”

Besökstrycket i naturreservat och nationalparker har ökat lavinartat under pandemin. Det är givetvis positivt men alla besökare måste följa det uppsatta regelverket – som att inte elda, inte tälta, inte cykla, inte plocka blommor, alltid ha hunden kopplad, inte skräpa ner, inte rida, använda toaletter där sådana finns, inte köra crossmotorcykel, inte fiska m.m.

Jag är absolut inte någon gillare av ett ohejdat flygande men det är nästan så att man längtar efter att de där som saknar naturvett åter skall trängas i gaterna på Landvetter och Arlanda, med siktet inställt på stekheta stränder i främmande länder.

• 

https://www.svd.se/stoppa-barn-som-leker-vuxna-i-egna-lyxbilar

Jag tror faktiskt att denna krönika av Elin af Klintberg i Perfect guide är läsbar för alla, även de som saknar prenumeration. Och den är verkligen mitt i prick!!!

Mopedbilarna är inte bara en fara för allmänheten, de är svinfarliga för sina unga förare. Någon beskrev konstruktionen som en moped med regnrock eftersom chassit inte har några krockzoner och är gjort av aluminium eller kompositmaterial.

En helt ny mopedbil kostar i runda slängar 200 000 kronor. Det är en siffra som inte går att ta in. Vem ger sitt barn en födelsedagspresent i den prisklassen?

Dessutom är mopdbilarna riktiga miljösvin. En moppebil släpper ut lika mycket partiklar som 164 personbilar eftersom dieselmotorn helt saknar avgasrening. Måste man byta ut något på bilen så finns det oftast inga reservdelar att tillgå. De flesta bilarna går därför inte att laga 
utan går direkt till skroten.

Boken ”Var vid gott mod” av Annika Persson väcker mitt intresse.

https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/205580/var-vid-gott-mod/

Till recensionen i SvD Kultut:

Märta Måås-Fjetterström var förtegen om sitt privatliv, men i en ny biografi tecknas ett fullödigt porträtt av den världsberömda textilkonstnären. Gunilla Kindstrand läser en bok värd uppmärksamhet och respekt.

https://www.svd.se/mattornas-kompositor-sprackte-alla-glastak

Steven Spielberg har en. Carl XVI Gustaf likaså. En matta signerad MMF på golvet därhemma.

Märta Måås–Fjetterström jämförde ofta sina vävar med en musik som ska tåla att lyssnas till många gånger.

Väverskorna såg hon som musikernas motsvarighet, och de som går på mattorna är de som lyssnar till tonerna.

Wikipedia:

Trots socialdemokratiskt styre och med generösa vallöften blir en inte ringa del av de människor som önskar kommunala vårdinsatser hjärtlöst behandlade vid biståndsbedömningen.

Jag kan inte gå in på några detaljer men en av de personer jag tänker på skulle verkligen behöva den form av hjälp hen och hens anhöriga önskar sig. Jag vet vad jag talar om eftersom jag har jobbat med just den här typen av vårdinsatser i ett kvarts sekel.

Men biståndsbedömningen präglas av paragrafer, utan närvaro av hjärta och utan känsla för hur en mycket svårt sjuk människa och dennes anhöriga har det.

Jag har inte nämnt vilken kommun det handlar om, inte vilket bistånd som den behövande och dennes anhöriga med all rätt önskar sig – men jag anser att det är mycket upprörande att det får gå till på det här sättet.

De politiker som sitter i den kommunala förvaltning som styr över vården tycks ha missuppfattat sitt uppdrag. De skulle behöva ta en titt i de färgglada broschyrer som skickades ut till väljarna inför valet. Där fanns hjärtat med, inte minst i rosornas parti. Nu saknas både rosor och hjärtan. Blott taggarna finns kvar, de som de hjälpbehövande möts av i mötet med de som har att fatta beslut om vården.

Det är således kalla handen som gäller. Alla vädjanden om barmhärtighet är förgäves.

Lidköpings kommuns vårdapparat har en värdegrund som ser ut så här:

• 

Man kan undra var alla de miljarder som staten stöttar kommunerna med tar vägen.

Det är helt uppenbart att äldrevården har kammat noll.

Forskare i Lund har kommit fram till att de som har vaccinerats med en dos av Pfizers vaccin har ett skydd på 42%. En vecka efter andra dosen är skyddet 86%.

Antagligen är skyddet mot svår sjukdom närmare 100% redan efter en dos, och så är det troligen med alla de olika vacciner som ges mot Covid-19.

SVT har egna uppgifter. Tänk på att skyddet mot att bli sjuk är långt ifrån fullständigt, men det är som väl är skillnad vad gäller allvarliga insjuknaden:

• 

En tonåring har hittats mördad i ett koloniområde i centrala Malmö, skjuten i huvudet.

https://www.expressen.se/kvallsposten/krim/just-nu-dod-person-hittad-i-koloniomrade/

Nu är det allvar. De individer som påträffas med vapen (knivar, påkar, gevär, pistoler osv.) skall utan dröjsmål förpassas ut ur landet, utan pardon och oavsett etniskt ursprung.

Detsamma bör gälla för de som röstar brunt (dvs alla som har lyckats med konststycket att stå ännu längre högerut än KD och M). Har de inte gjort någon ont, så kommer de att göra det. I värsta fall med hjälp av Zyklon B.

Eller som redan Platon framförde: Nöden är uppfinningens moder.

https://sverigesradio.se/artikel/aven-underskoterskor-kan-fa-ge-vaccin-mot-covid-19

”Min doktor” skall utbilda sina undersköterskor i injektionstekniken. I allt fler medicinska sammanhang lär man troligen få vända sig till ”Min undersköterska”.

Det är kanske till ”Min undersköterska” jag får vända mig för att diskutera om det var riskfyllt att få Pfizersprutan given långt uppe i axeln.

• 

Jag vet redan svaret: Bengt!!! Sluta upp med att oroa dig för minsta lilla!!!

I Go’kväll diskuteras solskyddsmedel. Min uppfattning är att de som medverkar har en alldeles för okritisk inställning till dessa medel.

Jag minns en jättebra artikel i SvD som jag läste för några år sedan. Och den gick att hitta:

https://www.svd.se/expert-solskyddskram-skyddar-inte-barnen

Klipp ur artikeln:

Inställningen att solskyddsfaktor tillåter dig att vara ute i solen längre är direkt farlig.
Man ska egentligen bara ha solskyddskräm där man inte kan skydda sig med kläder, särskilt när det kommer till barn, säger Olle Larkö, hudläkare och professor i dermatologi.

Den allmänna inställningen har varit att ”så länge man smörjer in sig kan man vara ute länge” är felaktig och förenat med en rad risker.
Det är jätteviktigt att lyfta problemet med övertron på solkrämer, säger Olle Larkö.

Han är orolig för ”pressandet” där soldyrkare ligger raklånga på stranden och smörjer in sig i tron att det skyddar mot cancer.
Det finns tecken på att solskyddsfaktor skyddar mot viss cancer. Men det skyddet syns inte lika tydligt när det kommer till malignt melanom.

På stranden kan man se att fler små barn som har på sig dräkter när de badar och leker i solen. De ser ju lite lustiga ut, men det är en positiv utveckling. Att använda kläder istället för solkräm är rätt väg.

Olle Larkös rekommendation är att vara i solen högst en halvtimme åt gången och då är det okej om man är ute mitt på dagen.
Solen är även bra för dig och en viss typ av strålning, UVB-strålning, stärker produktionen av D-vitamin i huden.

Olle Larkö säger att samma råd gäller för både vuxna och barn, där lättare kläder är ett effektivt skydd och att tiden i direkt solljus ska begränsas.

Föräldrar som dessutom är oroliga över hur solkrämer kan påverka barnen undviker den oron genom att använda luftiga kläder eller kanske en UV-dräkt.
Vissa krämer absorberas genom huden som vi sedan kissar ut. Vi vet inte om det är dåligt för oss, men det är svårt att säga om det är bra.

Barn under ett år ska inte vistas i direkt solljus överhuvudtaget enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och äldre barn bör ha solhatt, solkläder och solkräm på oskyddad hud.

Så skyddar du barnen mot solen:
• Barn under ett år ska inte vara i direkt solljus över huvud taget.
• Små barn kan skuggas med till exempel parasoll eller soltält.
• UV-skydd till barnvagnen i kombination med att barnet har kläder och solhatt.
• Barn, oavsett ålder, bör undvika att vara i direkt sol mitt på dagen när solen är som starkast (kl 11-15).
• Det bästa solskyddet för barn är kläder, hatt och solglasögon. Solskyddsmedel kan användas som komplement där kläder inte täcker.
• Det finns solskyddsmedel som är vattenfast, särskilt anpassad för barn och som har hög solskyddsfaktor (minst SPF 30). Tänk dock på att solskyddsmedlet kan försvinna när barnet torkar sig på handduken. Återapplicera därför ofta.
• Solen är oftast starkare utomlands än i Sverige. Då är det ännu viktigare att solskydda sitt barn.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Det var inte riktigt det budskapet vi fick höra i Go’kväll. Det hade varit bra om en hudläkare hade fått medverka.

Jag tror att det kan vara bra att använda lite tjockare tyg i kläderna, typ jeanstyg.

• 

https://www.svd.se/208-ar-senare–svensk-galenskap-gar-igen

”Galenskap” kallade läkaren Erik Gadelius den bok han gav ut år 1813. Den beskrev fem psykiatriska diagnoser: fånighet, melankoli, tokighet och raseri – med eller utan galenskap. 

Mer än 200 år senare ger psykiatriprofessor Mikael Landén ut en bok med samma titel. Han konstaterar att de gamla kategorierna kan låta oseriösa, men att de faktiskt går igen i dagens diagnoser. 

Galenskapen är sig lik på många sätt.

Fånighet kan ses som intellektuell funktionsnedsättning. Melankoli motsvarar svår depression. Med tokighet menades nog det vi idag kallar schizofreni. Och raseri med eller utan galenskap svarar förmodligen mot mani med eller utan psykotiska symtom.

Än i dag är grunden för en psykiatrisk diagnos patientens beskrivning av sina symtom. Inga biomarkörer (blodprov eller röntgenbilder) stöttar läkaren i sina slutsatser.

En fråga ställs alltför sällan, nämligen: ”Fungerar behandlingen?”

Vad gäller bipolär sjukdom har kunskapen ökat, men ännu är grundbehandlingen densamma sedan 1950-talet: Inget slår Lithium! Om än ofta med tillägg av andra preparat. 

Att stigmat för psykiska sjukdomar har minskat är utmärkt, men när det går trend i att ha en viss diagnos måste man dra öronen åt sig.

https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi2/galenskap/

Nu har vi varit på Biblioteket och hämtat hem den beställda årsboken ”Marinmålarna – skeppet, havet och sjömannen i konsten, från Jacob Hägg, till Lars Lerin”.
Boken ges ut av Sjöhistoriskas Vänner, en förening som är knuten till Sjöhistoriska museet.

• 

En bit in i boken hittar man ett av de många fartyg som har framförts av Annes förfäder, briggen Dalkarlså som är nr 3 på bilden här under.

• 

Det skall bli intressant att få fördjupa sig i denna så vackert illustrerade årsbok.