EU-möte i trakten av Undenäs

Uppe i Igelstad, alldeles intill Kristinas föräldrahem, träffade vi på hennes nya supertrevliga Tivedsgrannarna.

Han kommer från den den delen av Tyskland där Annes mormors mor har sitt ursprung, hon härstammar från Grekland.

Han är kemist, hon historier. Nära hennes hemby i Grekland föddes Alexander den store, precis på andra sidan om gränsen mot Makedonien.

Nu är det klippt

Idag har det klippts buskar hos Kristina. Tyvärr råkade jag även klippa av sladden. Men med hjälp av Kristinas elcykel tog jag mig till Karlsborgs utmärkta bygghandel och införskaffade det som behövs för att skadan skall kunna repareras.

Kristinas pajer (björnbärs och äppel) var supergoda.

Innehållet i Mannerströms surströmmingsburk undvek jag dock, men jag fick äran att öppna burken.

Bloggföljarna slipper att ta del av den tilldragelsen.

Apokalypsen är här

Jorden står i brand men många låtsas som att det regnar. Det finns till och med de som fortsätter att flyga inrikes och/eller att köra omkring in en så kallad SUV. Hur tänker sådana människor? Bör vi inte hjälpas åt, hela bunten?

Det här är ingen fråga (den om klimatet) som vi bara plockar upp ibland, som den om jämlikhet. Det här handlar om liv och död, faktiskt rätt likt ett damoklessvärd som väntar på att få dela ut nådastöten.

Men det finns betydligt värre skräckexempel än de som far omkring uppe i luften, till och med ett sådant som kan funka som en väckarklocka för de som inte tycks begripa vad som håller på att hända med vår planet:

”President Trump förnekar och ignorerar klimatförändringarna. Något som i princip alla som inte gör det anser förödande. Men när jag mötte Jonathan Safran Foer nyligen sade han att Donald Trump kan vara det bästa som hänt klimatpolitiken. Det finns ingen bättre väckarklocka, ansåg han.”

https://www.svd.se/apokalypsen-ar-har–men-inte-klimatfragan

Sjåare på rast

En titt in på digitalt museum är aldrig fel.

Ikväll dök jag på ett foto, taget av bygdefotografen Anders Karlsson.

Det är en samling sjåare på rast. Platsen är Otterbäckens hamn, året 1937.

Coronatidens hemarbete kan inte på något sätt jämföras med den tidens hårda hamnarbete.

Vi lever i stolpskottens tidevarv

På Norra Skånes insändarsida kryllar det av den typen av individer. Givetvis är klimathotet en ren bluff i deras ögon. Och det är SvT som vilseleder tittarna med sin propaganda.

Kolla på det här: ”Återigen har den statsunderstödda regimtelevisionen beslagits med propaganda och rena lögner i klimatfrågan”.

”Folkets väl” representerar denne rabiate insändarskribent…

Vi har SvD som husorgan. De har en journalist anställd som varje vecka återkommer med artiklar om det oerhörda hot mot mänskligheten som klimatförändringarna utgör. Är SvD därmed en regimtrogen tidning??

Klimatförnekarna har givetvis sin fulla rätt att yttra sig. Men de skall inte göra det med hjälp av lögner och förtal. Vetenskapen står på en stadig och stabil grund vad gäller orsaken till klimatförändringarna. Men det klimatförnekarna står på är (enligt min åsikt) rena morasen, ja faktiskt rena rama träsket.

Fynd i sista minuten

Jag hinner med ytterligare några fynd ur lådan som skall upp på vinden.

Först ser vi mormor Lisas föräldrar – Alexander och Turinna. Alexander kom ända från Grevbäck för att kunna fria till Turinna i Velinga.

Nästa foto visar min mammas konfirmation i Varnhems klosterkyrka. Ur fotografens synvinkel sitter hon till höger om prästen. Det kan vara minnet av den prästen och hans otrevliga sätt som gjorde att en av mina morbröder lämnade fädernas kyrka. Men hann grunnade nästan hela återstoden av livet innan han gjorde slag i saken.

Fyndlådan skall upp på vinden

Därför passar jag på att lägga ut några slumpvis utvalda fotografier.

Överst till vänster ser vi mina föräldrars trädgård, givetvis i avsaknad av ogästvänliga stenplattor och makadam.

Uppe till höger ser vi en kvinnlig släkting från Velingabygden. Vem det är vet jag dock inte.

I mittenraden stoltserar min far, till höger om honom min yngste kusin som numera äger mormor och morfars gård i Sätuna och till höger ser vi min far (till vä) på cykelsemester med två kompisar.

Längst ned till vänster sitter mormor Lisa, omgiven av syskonen Stina och Sten och med morfars födelsegård i Velinga i bakgrunden.

Och allra sist ser vi en nybliven konfirmand, ivägtvingad till fotografen.