Bengt Rahms blogg

Vetenskapsradion fördjupar sig i Asiaten, den influensa som 1957 drabbade Sverige med full kraft.

Själv låg jag på Biskop Turgotsgatan 5 i Skara, bakom fördragna persienner. Just persiennerna minns jag med större dysterhet än influensasjukdomen.

Än idag har jag svårt att komma in i bostäder där persiennerna är fördragna (om det  inte handlar om att stänga ute gassande sol eller för att förbättra sömnen).

Poddradio P1:

 

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=234899

Att svastikan användes som logotyp på ASEA’s elektriska lok (fram till 1933) skall dock icke läggas företaget till last. Logotypen hade inget med Hitler och nazismen att göra.

Det tog knappt ett dygn att läsa boken ”Smittans tid”. Den kan verkligen rekommenderas.

Jag har till och med lärt mig vad Ockhams rakkniv är: Den enklaste lösningen, dvs den minst fantasifulla är med all sannolikhet den rätta.

Vad gäller det nya coronaviruset innebär det att smittan säkert kom från djurmarknaden i Wuhan, och således knappast hade ”rymt” från något laboratorium, eller var ditplacerade av CIA.

Lite som med rubriken för detta inlägg. Varför krångla till det i onödan.

En sak till ur boken (Psalm 90 i Psaltaren):

”Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet”

Vi räknar dagarna till dess allt har återgått till det normala. Men psalmen vill nog få oss att ta tillvara på alla dagar, även de som vi nu uppfattar som plågsamma. Vi skall sätta värde på dem alla.

Pandemins lidande får inte vara till ingen nytta. I bästa fall har vi istället vunnit ny vishet till våra hjärtan.

Men den tangorabatt jag ägnar mig åt att odla under pandemin lär inte ens Ockham och hans rakkniv rå på. Och i bästa fall kanske rabatten till och med stoppar ett och annat elakt virus.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Ockhams_rakkniv

Nu väntar Nuckan på att läsas. Måhända att visheten därmed tilltar i styrka:

 

Men inte på order från Folkhälsomyndigheten. Regnet kom ändå, det så välsignade.

SMHI visar  dygnsnederbörden söndag till måndag:

Bönder och de som vill ha mat på bordet (inklusive bloggaren) begriper att vi kan inte leva av solsken allena.

Stenhammar har ingen officiell regnmätare men redan vid 05-tiden, då bloggaren fokuserade föreningens mätare med kikaren, rann vattnet över kanten.

 

 

Vi lever i smittans tid, något vi lär få göra under lång tid framöver.

Inte ens Stadsbiblioteket har sluppit undan

För att undersköterskor skall få rätt till heltid måste de vissa dagar vara beredd att jobba på andra arbetsplatser inom den kommunala vården (sådana regler gäller naturligtvis inte för andra förvaltningar, förvaltningar där det företrädesvis är män som är anställda).

Det är en självklarhet att även vårdpersonal skall kunna jobba heltid, men det skall de kunna göra utan att behöva hoppa runt.

Dessutom kan detta ”hoppande” innebära att elakartade virus sprids, som COVID19.

Men jag har inte hört att de ansvariga för den kommunala vårdapparaten i Lidköping har tagit upp detta under den pågående pandemin.

Sanningen kan kosta. Det är bäst att lägga locket på.

Viruset tackar för hjälpen, och hoppar vidare till ytterligare ett  boende.

Bonusläsning:

För inte särskilt många år sedan tvingades personalen i den kommunala vården att jobba i privata kläder, kläder som de fick tvätta hemma! Det spelade ingen roll om det härjade ett calicivirus på arbetsplatsen.

Det är inte konstigt att de chefer som har burit ansvaret för sådana missförhållanden inte heller har haft förstånd att med alla medel arbeta för att personalen under rådande pandemi skall använda bästa tänkbara skyddsutrustning.

Det gäller att jamsa med, om man vill klättra ännu högre upp i hierarkierna, kosta vad det kosta vill – till och med i människoliv.

Den bästa jag tagit del av under hela denna pandemi!! Läs vad Gro har att säga. Hon har en erfarenhet vad gäller hot från virus och andra smittämnen som slår alla andra experter, med hästlängder!!!

Länken till SvD:

https://www.svd.se/norge-striktare-an-sverige–raddade-liv

Klipp ur artikeln:

Norge tog tuffare tag än Sverige och räddade därmed liv i coronakrisen. Det säger Norges tidigare statsminister och WHO-chef Gro Harlem Brundtland som leder en krisgrupp om pandemier. ”Många i Norge är lättade i dag”.

Den tidigare norska statsministern och läkaren vet mycket om dödliga virus och världsomfattande epidemier. Gro Harlem Brundtland var generaldirektör för Världshälsoorganisationen under sars-epidemin 2003 och har sedan dess fortsatt engagera sig i internationella hälsofrågor.

I dag är hon ordförande för Global Preparedness Monitoring Board (GPMB) som ger länder rekommendationer om beredskap inför större sjukdomsutbrott. Expertgruppen har skapats av WHO och Världsbanken.

Redan i september förra året varnade GPMB för akuta hälsokriser. Regeringar uppmanades bereda sig på det värsta, och ett tänkbart scenario målades upp med ett extremt smittsamt luftvägsvirus som skulle döda upptill 80 miljoner människor på 36 timmar. Det betonades att världens beredskap inför en sådan pandemi var ”extremt bristfällig”. Ett par månader senare drabbades världen av det nya coronaviruset.

Jag hoppas att denna erfarenhet är hemsk nog för att världens ledare ska inse allvaret. Detta virusutbrott är inte en engångsföreteelse. Liknande virus kan återkomma inom tre-fyra år, säger Brundtland under en pressträff med en handfull journalister i Genève.

Men då måste länder vara mycket bättre förberedda, säger hon och framhåller att GPMB släpper ännu en rapport i september med rekommendationer om pandemier till länder. Då kommer också världens undermåliga beredskap under den pågående pandemin att analyseras.

Gro konstaterar att länder valt olika strategier för att hantera dagens coronakris, inte minst i Norden där Sverige valt en egen väg.

Gro följde de svenska, norska och danska strategierna från första början. Tidigt i mars verkade folkhälsomyndigheterna i de nordiska länderna tänka på liknande sätt. Sjukvårdssystem måste skyddas för att inte överväldigas. Samtidigt fanns en tanke att skapa någon sorts immunitet bland befolkningen. Men sedan gick de tre skandinaviska länderna olika vägar.

Myndigheterna i Norge ville vara på säkra sidan och vidta säkerhetsåtgärder för att undvika så många dödsfall som möjligt. Därför stängde man samhället.

Norska regeringen bestämde att gå längre än Sverige gjorde. Det har visat sig vara ett bra val.

Många är lättade i Norge, Finland och Danmark att våra regeringar var strikta och stängde ner. Vi kan se att hittills har många liv räddats genom att vara tuffare när det gäller social distans.

Däremot anser Gro Harlem Brundtland att Kina gjort åtskilliga fel när det gäller coronaviruset. Under sarskrisen ”stängde de visserligen ner och talade inte ens med mig som generaldirektör för WHO”. Det var locket på, och omvärlden fick ytterst lite information om vad som pågick i Kina.

Denna gång kommunicerade Kina bättre med WHO. Men det tog alldeles för lång tid. Det dröjde mellan en och två veckor innan Kina delade med sig av all information de hade om coronasmittan.

Troligen spreds viruset från Kina redan i december. I januari hade det redan korsat gränserna till flera länder och därmed var smittspridningen igång. Under en enda dag blir det tusentals nya fall med ett sådant här virus. Bara en dags försening är därför mycket allvarligt.

Sedan en vecka har Kina dessutom drabbats av en andra virusvåg.

Det är väldigt skrämmande, men inte helt oväntat. Detta visar att vi måste vara alerta på detta virus under många år. Det är inte över, och vi måste vara redo att slå tillbaka nya utbrott. Tills vi har ett vaccin är social distans det enda vi har, konstaterar Brundtland.

Klipp ur Gertrud Dahlbergs artikel  SvD:

https://www.svd.se/stors-du-av-sorplande-ljud–problemet-kan-ligga-hos-dig

Smackande, smaskande och sörplande. Står du inte ut med vardagliga och mänskliga ljud? Då kan du lida av misofoni – en störning som medför stora besvär.

Att känna sig besvärad när en kollega tuggar med öppen mun vid lunchbordet eller att störa sig på en familjemedlems ständiga harklingar är inget konstigt. Det händer nog de flesta av oss ibland.

Men att okontrollerat reagera med panik, ångest eller vitglödgad vrede på specifika mänskliga ljud är något helt annat.

Det kan bero på misofoni, en term som kommer från grekiskans ”misos”, som betyder hat, och ”foné” som betyder röst. En ungefärlig översättning är ”hat mot ljud”.

Misofoni är inget trivialt problem utan innebär ofta stora sociala besvär för dem som är drabbade. Det kan väcka skam över att tappa kontrollen och ofrivilligt reagera med starka känslor på ljud som andra kanske uppfattar som obetydliga.

Enligt vissa teorier kan misofoni handla om att feltolkningar i hjärnans hörseldelar. Oftast handlar det flickor i tonåren och problemet är klart kvinnodominerat.

Personer med misofoni reagerar många gånger på kroppsliga ljud som är relaterat till näsa och mun, exempelvis, smackande, gäspningar, fnysningar, snörvlingar och andetag.

Behandlingen går ut på att lära sig att stå ut och acceptera ljudet för på så sätt gradvis kunna reglera ned och minska känslorna.