Bengt Rahms blogg

Vi lever i smittans tid, något vi lär få göra under lång tid framöver.

Inte ens Stadsbiblioteket har sluppit undan

För att undersköterskor skall få rätt till heltid måste de vissa dagar vara beredd att jobba på andra arbetsplatser inom den kommunala vården (sådana regler gäller naturligtvis inte för andra förvaltningar, förvaltningar där det företrädesvis är män som är anställda).

Det är en självklarhet att även vårdpersonal skall kunna jobba heltid, men det skall de kunna göra utan att behöva hoppa runt.

Dessutom kan detta ”hoppande” innebära att elakartade virus sprids, som COVID19.

Men jag har inte hört att de ansvariga för den kommunala vårdapparaten i Lidköping har tagit upp detta under den pågående pandemin.

Sanningen kan kosta. Det är bäst att lägga locket på.

Viruset tackar för hjälpen, och hoppar vidare till ytterligare ett  boende.

Bonusläsning:

För inte särskilt många år sedan tvingades personalen i den kommunala vården att jobba i privata kläder, kläder som de fick tvätta hemma! Det spelade ingen roll om det härjade ett calicivirus på arbetsplatsen.

Det är inte konstigt att de chefer som har burit ansvaret för sådana missförhållanden inte heller har haft förstånd att med alla medel arbeta för att personalen under rådande pandemi skall använda bästa tänkbara skyddsutrustning.

Det gäller att jamsa med, om man vill klättra ännu högre upp i hierarkierna, kosta vad det kosta vill – till och med i människoliv.

Den bästa jag tagit del av under hela denna pandemi!! Läs vad Gro har att säga. Hon har en erfarenhet vad gäller hot från virus och andra smittämnen som slår alla andra experter, med hästlängder!!!

Länken till SvD:

https://www.svd.se/norge-striktare-an-sverige–raddade-liv

Klipp ur artikeln:

Norge tog tuffare tag än Sverige och räddade därmed liv i coronakrisen. Det säger Norges tidigare statsminister och WHO-chef Gro Harlem Brundtland som leder en krisgrupp om pandemier. ”Många i Norge är lättade i dag”.

Den tidigare norska statsministern och läkaren vet mycket om dödliga virus och världsomfattande epidemier. Gro Harlem Brundtland var generaldirektör för Världshälsoorganisationen under sars-epidemin 2003 och har sedan dess fortsatt engagera sig i internationella hälsofrågor.

I dag är hon ordförande för Global Preparedness Monitoring Board (GPMB) som ger länder rekommendationer om beredskap inför större sjukdomsutbrott. Expertgruppen har skapats av WHO och Världsbanken.

Redan i september förra året varnade GPMB för akuta hälsokriser. Regeringar uppmanades bereda sig på det värsta, och ett tänkbart scenario målades upp med ett extremt smittsamt luftvägsvirus som skulle döda upptill 80 miljoner människor på 36 timmar. Det betonades att världens beredskap inför en sådan pandemi var ”extremt bristfällig”. Ett par månader senare drabbades världen av det nya coronaviruset.

Jag hoppas att denna erfarenhet är hemsk nog för att världens ledare ska inse allvaret. Detta virusutbrott är inte en engångsföreteelse. Liknande virus kan återkomma inom tre-fyra år, säger Brundtland under en pressträff med en handfull journalister i Genève.

Men då måste länder vara mycket bättre förberedda, säger hon och framhåller att GPMB släpper ännu en rapport i september med rekommendationer om pandemier till länder. Då kommer också världens undermåliga beredskap under den pågående pandemin att analyseras.

Gro konstaterar att länder valt olika strategier för att hantera dagens coronakris, inte minst i Norden där Sverige valt en egen väg.

Gro följde de svenska, norska och danska strategierna från första början. Tidigt i mars verkade folkhälsomyndigheterna i de nordiska länderna tänka på liknande sätt. Sjukvårdssystem måste skyddas för att inte överväldigas. Samtidigt fanns en tanke att skapa någon sorts immunitet bland befolkningen. Men sedan gick de tre skandinaviska länderna olika vägar.

Myndigheterna i Norge ville vara på säkra sidan och vidta säkerhetsåtgärder för att undvika så många dödsfall som möjligt. Därför stängde man samhället.

Norska regeringen bestämde att gå längre än Sverige gjorde. Det har visat sig vara ett bra val.

Många är lättade i Norge, Finland och Danmark att våra regeringar var strikta och stängde ner. Vi kan se att hittills har många liv räddats genom att vara tuffare när det gäller social distans.

Däremot anser Gro Harlem Brundtland att Kina gjort åtskilliga fel när det gäller coronaviruset. Under sarskrisen ”stängde de visserligen ner och talade inte ens med mig som generaldirektör för WHO”. Det var locket på, och omvärlden fick ytterst lite information om vad som pågick i Kina.

Denna gång kommunicerade Kina bättre med WHO. Men det tog alldeles för lång tid. Det dröjde mellan en och två veckor innan Kina delade med sig av all information de hade om coronasmittan.

Troligen spreds viruset från Kina redan i december. I januari hade det redan korsat gränserna till flera länder och därmed var smittspridningen igång. Under en enda dag blir det tusentals nya fall med ett sådant här virus. Bara en dags försening är därför mycket allvarligt.

Sedan en vecka har Kina dessutom drabbats av en andra virusvåg.

Det är väldigt skrämmande, men inte helt oväntat. Detta visar att vi måste vara alerta på detta virus under många år. Det är inte över, och vi måste vara redo att slå tillbaka nya utbrott. Tills vi har ett vaccin är social distans det enda vi har, konstaterar Brundtland.

Klipp ur Gertrud Dahlbergs artikel  SvD:

https://www.svd.se/stors-du-av-sorplande-ljud–problemet-kan-ligga-hos-dig

Smackande, smaskande och sörplande. Står du inte ut med vardagliga och mänskliga ljud? Då kan du lida av misofoni – en störning som medför stora besvär.

Att känna sig besvärad när en kollega tuggar med öppen mun vid lunchbordet eller att störa sig på en familjemedlems ständiga harklingar är inget konstigt. Det händer nog de flesta av oss ibland.

Men att okontrollerat reagera med panik, ångest eller vitglödgad vrede på specifika mänskliga ljud är något helt annat.

Det kan bero på misofoni, en term som kommer från grekiskans ”misos”, som betyder hat, och ”foné” som betyder röst. En ungefärlig översättning är ”hat mot ljud”.

Misofoni är inget trivialt problem utan innebär ofta stora sociala besvär för dem som är drabbade. Det kan väcka skam över att tappa kontrollen och ofrivilligt reagera med starka känslor på ljud som andra kanske uppfattar som obetydliga.

Enligt vissa teorier kan misofoni handla om att feltolkningar i hjärnans hörseldelar. Oftast handlar det flickor i tonåren och problemet är klart kvinnodominerat.

Personer med misofoni reagerar många gånger på kroppsliga ljud som är relaterat till näsa och mun, exempelvis, smackande, gäspningar, fnysningar, snörvlingar och andetag.

Behandlingen går ut på att lära sig att stå ut och acceptera ljudet för på så sätt gradvis kunna reglera ned och minska känslorna.

Alla Jordens länder uppdaterar sin statistik dagligen, men i Sverige har Folkhälsomyndigheten valt att ligga lågt, ända från torsdag till måndag, och således inte redovisa någon som helst coronastatistik.

Man kan undra vad det beror på.

Bristande resurser? Ovilja att varna midsommarfirare för nya, måhända skrämmande siffror? Finns det någon ännu bättre förklaring, kopplad till det katastrofalt stora antalet döda i COVID19 i vårt land? Vad säger Regeringen? Kan inte statsministern ryta till? Vågar inte ens Göran Greider (min favoritsosse) slå näven i bordet och kräva ett slut på den kultur i maktens korridorer där avvikande åsikter icke ses med blida ögon?

Statistik från midsommaraftonen:

När aftonen nalkades pysslade Selma med blommorna

och Saga befann sig i det element där hon trivs som allra, allra bäst.

Jag hörde att Gällivare sjukhus nu får in ett nytt COVID19-fall i timman.

Det (och mycket annat) talar för att Boel och alla vi andra skall ta det riktigt, riktigt lugnt i sommar.

I goda vänners trädgård i Ulriksdal växer det något som vi inte lyckats artbestämma.

Men då skrev vi till Jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet.

Svaret ser ut på detta sätt:

”Skickade dina bilder till botanisten Annika Bengtsson hälsar att det är luddtåtel på bilden. Läs mer här: http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/poa/holcu/holclan.html

Vänliga hälsningar,
Rasmus Hovmöller
Jourhavande biolog”

Det visade sig vara den växt som Linné beskrev på detta sätt: