Idag var det rovfågelskådarskola på Hornborga naturum. Men det fanns en och annan som hellre spanade in Doppingens kaffebröd.



Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
Idag var det rovfågelskådarskola på Hornborga naturum. Men det fanns en och annan som hellre spanade in Doppingens kaffebröd.



Medan damerna diskuterar olika typer av laptops ger sig bloggaren ut på promenad i strandskogen utanför Kristinas hus vid Bottensjön.
Rak i ryggen som en fura sjöng Berghagen, men lutar gör de allt en del, tallarna, hukande sig för västanvinden.



Han inspekterar det arbete Bengts måleri utförde förra sommaren.
Att tala i egen sak är opassande, men visst ser det ut att vara ett gediget utfört arbete!

Vi tittade till Kristinas mors föräldrahem uppe i Tiveden. Att hennes egen P-O var meteorolog vid flygvapnet framgår nog av det fina planet ovan taket, J32 Lansen.


Älgjakten pågick för fullt. Att ge sig ut i skogen och plocka svamp var således inte att tänka på.
Alldeles i närheten bodde en av Lappmarksdoktorns distriktssköterskor, tillika Kristinas kompis, detta efter väl förrättat värv.

Ett enormt skogsområde har utsatts för ett våldsamt övergrepp.
Syftet: Att bygga en fabrik för tillverkning av batterier till elbilar.
Foto ur lördagens SvD:

Hela Ådalen är full av nedlagda fabriker, med tillhörande industrimark som lämpar sig för nya etableringar.
Visst är det ofattbart att det finns individer (lokalpolitiker, entreprenörer, företagare, och många andra) som iskallt och fullständigt hänsynslöst ger sig på jungfruelig natur, allt i syfte att tjäna pengar.
Ingen människa som menar allvar med sitt miljöengagemang ställer sig bakom denna typ av våldshandlingar.
Grovt baggböleri är rubriceringen på den anklagelse bloggaren riktar mot de ansvariga. Något straff lär dessvärre aldrig komma att utdömas.
Bättre ”pension” än den hos vår kompis Kristina finns inte att uppbringa på denna jord. I mörkret, bortom huset och Bottensjön, vakar Vabergets fort över oss tre i villan på Ringvägen.

Innan avresan hann vi med att äta frukost med lilla Selma.

NLT redovisar idag hur pass intensivt fruktätandet är i våra trakter.
Att endast förtära tio frukter på ett helt år är nog i minsta laget, dvs. knappt ens en frukt per månad.
4 – 5 frukter per dag är mer rekommendabelt. De från Bolsonaros Brasilien är dock portförbjudna hos oss.
Tätnande giftmoln och skövling av Amazonas djungler – det låter ju fruktansvärt.

På väg mot lokalbussen stötte jag på detta förträffliga arrangemang.
Det är bara att hoppas att det går upp en talgdank för något av de många stolpskott som går lösa i trafiken.

”Det kommer att bli ekonomiska konsekvenser för de vårdcentraler som systematiskt har använt sig av irrelevanta diagnoser för att få ut högre ersättning. Det beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götaland under onsdagen.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen röstade igenom förslaget om sanktioner för de vårdcentraler som bedöms ha fuskat med journaler för att få högre ersättning.
En enig styrelse beslutade om ekonomiska konsekvenser. Totalt rör det sig om 22 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen.
– Vårdcentralerna kommer i genomsnitt att betala tillbaka 225 000 kronor i månaden i 20 månader. Pengarna kommer delas ut till de cirka 180 vårdcentralerna som inte har omfattats av granskningen, säger Jonas Andersson (L) ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen.”
Bloggaren: Redan flera år innan han själv lämnade sin tjänst inom sjukvården berättade den läkare som brukade komma till avdelningen från en av kommunens vårdcentraler att det var viktigt att fånga in alla diagnoser den aktuella patienten hade ”erhållit” genom åren.
Gjorde man det blev det mer pengar till vårdcentralen, enligt principen ju sjukare patient, desto mer ekonomiska medel behövs för att ta hand om denne.
Problemet var att av de listade diagnoserna hos en viss patient kanske bara två av tio hade betydelse i dagsläget.
Enligt läkaren tvingades ALLA vårdcentraler att leta efter diagnoser, med ljus och lykta. Annars skulle vårdcentralen i fråga dräneras på pengar.
Men nu skall tydligen bara vissa vårdcentraler straffas för dessa ”ekonomiska oegentligheter”.
Givetvis drabbas personalen på de utpekade vårdcentralerna, men de som drabbas värst är ju patienterna.
Undrar hur regionen har tänkt? Har de tänkt överhuvudtaget? Skall patienter få sämre vård pga att regionen har haft ett system för ersättning till vårdcentralerna som har varit undermåligt?
Är det något som skall dräneras på pengar så är det byråkratin. Ge istället makten åter till de som har den medicinska kunskapen.
Då kan vi få den sjukvård som många av oss är i ett skriande behov av.
Läser man om denna i NLT får man intrycket att Lidköping har ett bra klimat vad gäller förutsättningar för att driva företag på ett framgångsrikt sätt.
Men en viktig faktor uppvisar brister, de dåliga kommunikationerna.
Lidköping ligger off, även om det har blivit bättre på senare år vad gäller tågförbindelserna med Göteborg.

Att ta sig till Stockholm var lättare förr. Då kunde man åka tåg hela vägen (med byte i Skövde). Men Riksdagen beslöt (i slutet av 50-talet, mot allt förnuft) att rälsen mellan Lidköping och Skövde skulle rivas upp, något som skedde några år in på 60-talet.
Med en rejäl upprustning istället för nedläggning skulle vi lidköpingsbor ha kunnat vara framme i Skövde på dryga 25 minuter, och i Stockholm på 2,5 timmar.
Med byte i Skara hade vi även haft möjlighet att medfölja teatertåget mot Lundsbrunn (och till och med kunnat få en matbit på den återöppnade Kurorten)!
Den smala vägen (eller smalspåret mot Lundsbrunn) är ju den rättfärdiga, den utan laster, den som till himlen bär.
Men då finge nog ingen mördare gå lös ombord på tåget!
Ur ”Nackspärrarnas rike”: Roland betecknades som livlig. Mot denna livlighet fanns det ett botemedel som hette hjälpklass. Men därav blev intet. Skolan fick besök av hans far. Sedan var den saken ur världen!
Roland fick aldrig reda på vad som hände där i skolan, men han erinrar sig en roman av arbetarförfattaren Albert Viksten. Där finns ett mycket udda par, han fritänkare, hon pingstvän. Mannen, Skomakar-Jacke, får frågan om vem som vinner ”duellerna” mellan han och hans fru Anna. Jacke svarar då: Vinner gör alltid min fru, pingstvännen, för hon stryker under bibelcitaten med ett vedträ!!
Roland tror att hans fars uppenbarelse i skolan hade en liknande effekt på lärarinnan. Hans far var inte att leka med när han var på det humöret.
Rolands åsikt om alkohol var inte nådig, i efterhand. Han var närmast alkoholist som ung men blev sedermera spik nykter. Han såg flera av sina barndomskamrater duka under efter att ha hamnat i Kung Alkohols armar.
Han skriver i boken att det finns inte någon diktatorisk regim som kan förtrycka och förslava människor så effektivt som alkohol och narkotika.
Numera kan OSU6162 släcka törsten (se tidigare inlägg), detta innan törsten hinner släcka den törstige, för gott.
I P C Jersilds bok ”Den stökiga psykiatrin” nämns något som kan vara intressant att känna till: De som har reumatoid artrit eller Bechterews sjukdom drabbas ytterst sällan av schizofreni, och tvärtom. Att det förhåller sig så kan kanske vara till någon tröst i eländet.