Dock icke med skjutvapen, utan med sin mobilkamera.
Idag vandrade vi från Klostret (där vi bunkrade fina mackor och smarriga rabarberbullar), via Blombergs Herrgård, upp till rastplatsen ovan Västerplana.
På tillbakavägen fick jag tillfälle att föreviga en telearbetare som med hjälp av stolpskor hade klättrat längst upp i toppen, för att där låta klippa ned den fasta telefonin.
Vi frågade honom om stolparna är ruttna ibland. ”Det händer”, fick vi till svar. Men vad gäller just denna stolpe var det färdigpratat, för all framtid.
