En drogberoende befolkning

Det måste vara något galet med vår kommun. Behovet av att döva centrala nervsystemet med alkohol och andra droger tycks omättligt.

Lidköpingsnytt lade ut dessa siffror häromdagen, baserade på fynd i avloppsvattnet i reningsverket under ett dygn i slutet av maj innevarande år:

Cannabis 806 doser

Kokain 71 doser

Amfetamin 9 doser

En anledning till det stora drogsuget kan vara att Lidköping är en sjöfartsstad.

Under studietidens praktik var Lidköping klart överrepresenterat bland patienterna på avd 4A och 4B på dåvarande Falbygdsklinikerna. Många var sjömän, ett riskyrke vad gäller alkoholmissbruk. Andra sådana yrkesgrupper är anställda inom Hotell – och restaurangbranschen och även journalister.

De fick sitt Heminevrin, sina B-vitamininjektioner och sitt Antabus och de fick möjlighet att äta upp sig innan det var dags för utskrivning. Men de var snart tillbaka igen. Ett hopplöst kretslopp.

Ibland snöar jag in på vissa ämnen. Just nu är det den gravt personlighetsstörde och för mänskligheten livsfarlige Donald Trump, och i viss mån även drogförhärligandet i vårt samhälle.

Miljöfrågorna finns och har alltid funnits med på min agenda. Där går ingen säker, allra minst jag själv och mitt eget leverne. Cirka 100 liter bensin per år är en tung börda att bära, 200 för oss båda. Det finns anledning att skämmas. Man får ursäkta sig med att förbrukningen av flygfotogen är obefintlig.