Om gubbar i kommunpolitiken, och om en gubbe uppe på ett kommunalt trygghetstak

På promenaden till kaffebutiken diskuterade vi vad det innebär att vara senil. Att det inte är liktydigt med dement, det vet vi såklart. Vi funderade på om man blir senil när man uppnår en viss ålder, som t.ex. 69. Således bäst att kolla, utan dröjsmål!

Svaret hittade jag i DN’s frågespalt:

”Ofta blandas senil och dement ihop, men orden har inte samma innebörd. Senilitet beskriver ett tillstånd som förknippas med åldrandet och som bland annat innebär att minnet försämras. Senil kommer från latinets senilis (gubbaktig) och ordet finns historiskt belagt sedan 1871. Om man tycker att senil har fått en negativ klang kan man förslagsvis använda uttrycket ålderssvag i stället.

Den som är dement lider av sjukdomen demens som i korthet innebär att man drabbats av bestående nedsättning av intellekt, minne och personlighet, vanligen genom sjukliga förändringar i hjärnan. Demens, belagt sedan 1931, kommer från latinets demens (vansinne, galenskap), de (från) och mens (sinne, förstånd).

Senildement är den som lider av åldersbetingad demens och uttrycket finns tidigast belagt 1977.”

När Anne hade inhandlat sitt koffeinfria eftermiddagskaffe och vi var på väg till busshållplatsen begagnade vi oss av det övergångsställe som leder från Torggatan till Rörstrandsområdet. Det är nyligen ”återställt” efter det att det nya trygghetsboendet är färdigbyggt. Men tryggheten för gångtrafikanterna är obefintlig på detta övergångsställe. Många bilförare kör som dårar och de tycks sakna all förmåga att ta hänsyn till oskyddade trafikanters liv och hälsa.

Även denna gång kommer jag att tänka på vad som karaktäriserar politikernas beslut i denna stad. Om man kollar i texten här ovan vad det latinska ordet senilis betyder, då fattar man säkert vad jag menar.

Motortrafiken har alltid företräde i Lidköping, mycket pga våra politiska företrädares intressen, icke sällan äro dessa företrädare ”gubbar”. Att som nu inte omedelbart återställa den mittrefug där gångtrafikanterna har kunnat känna ett visst skydd – det är för mig obegripligt.

En oskyddad trafikant kan dyka upp lika oväntat som mannen på taket. Denne upptäckte jag inte förrän vi var hemkomna, när dagens bildskörd skulle granskas. Och han har uppenbarligen inte ens försetts med en livlina, trots att han befinner sig uppe på ett av kommunala AB Bostäders tak!!!

En del kanske tycker att det är tjatigt med skriverierna om gubbväldet och liknande. Men vad jag vill säga med detta är att i en kommun, region, regering eller vad det nu vara månde där kvinnorna har majoritet i de politiska salongerna, där prioriteras andra frågor än i de kommuner där männen styr. Som exempel på kvinnliga hjärtefrågor kan nämnas miljö, säkerhet för oskyddade trafikanter och behovet av en väl fungerande kollektivtrafik.