Men vad är det vi sprutar in i armen – egentligen?

Det är ingen som tror att sars-cov-2, det virus som orsakar covid-19, går att utrota med hjälp av vacciner, men för individen – och därmed också för samhället – innebär de ett skydd.

Länk till bra artikel i dagens SvD:

https://www.svd.se/virus-i-kampen-mot-ett-virus

Det skadar inte med en kort repetition om hur de vacciner vi har att tillgå mot covid-19 fungerar.

Några klipp ur artikeln:

”Moderna och Pfizer-Biontechs preparat är så kallade mRNA-vacciner. mRNA står för ”messenger ribonucleic acid, eller budbärar-RNA på svenska.”

”RNA är den molekyl som bildas när cellmaskineriet läser av generna i arvsmassan och ska bilda ett protein. Innan RNA-molekylen blir till ett protein snyggas den dock till och blir till mRNA, som sedan tar sig ut ur cellkärnan där den används som en mall för det protein som ska bildas. Den fungerar alltså som en budbärare av den information som finns inuti arvsmassan (DNA), därav namnet. Varje dag och varje sekund bildas det miljarder små mRNA-bitar utifrån alla de gener som läses av inuti våra celler, som i mångt och mycket fungerar som små proteinfabriker.”

”Varje dos av Modernas och Pfizer-Biontechs vacciner innehåller mängder av sådana små mRNA-bitar. Men koden i dessa bitar utgörs inte av instruktionen för att tillverka ett kroppseget protein, utan av en kod för virusets spikeprotein, som viruset använder sig av för att ta sig in i värdcellen. På så sätt luras alltså kroppen att tillverka en liten bit av viruset, som kroppens immunförsvar sedan reagerar på och bildar antikroppar mot.”

”RNA faller lätt sönder, varför det mRNA som dessa vacciner innehåller måste förpackas i små lipidnanopartiklar. Trots det är vaccinerna känsliga för stötar. Dessutom måste de förvaras riktigt kallt, något som inte är nödvändigt för Janssens och Astra Zenecas vacciner, eftersom DNA är mer stabilt.”

”Janssens och Astra Zenecas är så kallade vektorbaserade vacciner. I dessa vacciner utgår man från DNA, i stället för RNA. Det innebär i sin tur att den genetiska koden som dessa vacciner innehåller måste ta sig ända in i cellkärnan för att kunna läsas av. För att göra detta tar man hjälp av ett annat virus, ett adenovirus som har modifierats så att de bär på instruktionen för spikeproteinet. Viruset går in i cellerna och fäster sig vid cellkärnan och sprutar in sitt innehåll, det vill säga den genetiska koden för spikeproteinet, som cellen sedan läser av och bildar ett protein av, som kroppen sedan reagerar på. Adenoviruset fungerar alltså bara som en ”transportör”, eller en vektor.”