Författare: bengan

Först hamnar vi på Båltorp i Sätuna. Det torde röra sig om jultiden 1977. Mormor Lisa och moster Greta uppenbarar sig, liksom min bror och min svägerska.

Men centralfigur är givetvis vår dotter Elisabeth.

Kul med godisskålen. Den är fylld med de suveräna godsaker som gjordes på Junkragården i Varnhem där mormor Lisas ena sonhustru hade sitt barndomshem.

Soffan måste ha hamnat vid fönstret efter morfar Simons bortgång. Hans utkiksplats framme vid fönstret skulle han aldrig ha släppt ifrån sig frivilligt! Där satt han och spanade efter mjölkaköraren, brevbäraren med SklT/VA och gamla kompisar från Velingabygden som (sommartid) kunde komma åkandes på moped.

Givetvis hade Simon även full koll på att korna kom in till ladugården i lagom tid för kvällsmjölkningen.

Nästa foto måste vara taget 1973 eller 1974. De två kompisarna ser nästan ut som två pastorsadjunkter som är ute för att värva själar på Falbygden. Det märkliga är att kompisen till vänster i bild for land och rike kring under ett par valrörelser. Han utgjorde då ressällskap och musikant åt Alf Svensson under dennes tågresor för att värva själar till KDS (och inte så mycket till Guds hus). Bloggaren höll i kameran när fotot togs:

2017 levererar brevbäraren en kartong utanför Jenny Küttims dörr. När hon lyfter på locket visar sig lådan innehålla hundratals hemliga brev till ledarna för Jehovas vittnens församlingar i Sverige, skickade från avdelningskontoret i Skandinavien. 

Hon upptäcker en rättsskandal där mängder av brott aldrig utreds. 

Artikeln i SvD hittar man här:

https://www.svd.se/a/k6V4A6/jenny-kuttim-finns-en-overgreppskultur-i-jehovas-vittnen

Jehovas vittnen är uppbyggd som en angivarkultur där medlemmar rapporterar varandras förseelser, vilka dokumenteras och förs vidare uppåt i hierarkin. Från motsatt håll, det vill säga från högkvarteret i New York, skrivs och omskrivs förhållningsregler som förmedlas via äldstebröderna ner i organisationen. I centrum finns ett flödes­schema som anger när och hur ett ärende ska hanteras. Kontrollen gäller livets alla sfärer. Jenny Küttim valde att fokusera på övergreppen. 

Jehovas vittnen utgör ett parallellt rättssystem. Rörelsen ser sig som Guds utvalda organisation som kommer bestå när jorden gått under. Därför måste de ha en egen statsapparat. Och därför är juridiken central. Till juridiken hör ett viktigt begrepp: tvåvittnesregeln. Den innebär att det måste finnas två vittnen till en händelse för att den ska ses som vedertagen. 

Om något barn från rörelsen hade svurit i skolan eller rökt i rökrutan krävdes att två andra vittnen hade sett det för att man skulle kunna fällas. 

Men när det gäller sexuella övergrepp på barn finns sällan något vittne alls. De utsatta blir inte trodda. Och de vet att de aldrig kommer att bli trodda.

Jehovas vittnen är ingen pedofilsekt. Men den utgör en övergreppskultur som skyddar gärningsmän som begått grova våldsbrott och våldtäkter.

Under en resa till Australien kommer Jenny Küttim i kontakt med ett av offren för sexuella övergrepp inom rörelsen. I Australien har en utredning visat hur Jehovas vittnen har underlåtit att polisanmäla över tusen fall av sexuella övergrepp mot barn.

I Journalisten uttalar hon sig om Sanningsbärarna. Boken med det skrämmande innehållet bygger på 150 människoöden som fallit offer för det systematiska förtryck Jenny Küttim beskyller Jehovas vittnen för. Bland annat spårar hon en dömd pedofil. Mannen som varit verksam i flera församlingar har erkänt 40 övergrepp.

https://www.journalisten.se/node/69172

Det är fel, fel, fel! Alkohol i alla de former har inga som helst hälsomässiga fördelar, bara nackdelar – de flesta livsavkortande!!!

Den här länken fanns tillgänglig på bloggen igår. Nu läggs den ut igen, pga det angelägna budskap den har att förmedla:

Klicka för att komma åt WHF-Policy-Brief-Alcohol.pdf

De här togs sommaren 1976, när Anne och jag reste till Norska fjällen:

Det här kan vara taget samma år men troligare ett eller två år dessförinnan eftersom skägget saknas. Fotat hemma hos mina föräldrar. Antagligen är det FT som läses:

Sanningen ges av The Guardian:

https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2022/may/14/coffee-bad-red-wine-good-top-food-myths-busted

Några citat ur artikeln:

Coffee has often been accused of being bad for heart health. But we now have global research showing that coffeeit is protective against cardiovascular disease, stroke and coronary heart disease, and decreases mortality linked to cardiovascular issues.” Nehlig says there is also clear evidence that coffee protects against type 2 diabetes, regardless of body fat; it’s definitely protective against Parkinson’s disease and almost certainly against cognitive decline in general. Coffee does not increase our risk of cancer. “It’s neutral, or even protective in some cancers, like the liver, colon, endometrium and some non-hormonally dependent breast cancers.” Quite why this is, isn’t yet known; Nehlig’s hunch is that it’s to do with coffee’s range of antioxidants.

The World Heart Federation published a research summary and policy brief in January which showed that alcohol is definitely not good for cardiovascular health.

Glöm inte att klicka på The World Heart Federation!!! Budskapet är klart som korvspad. Lev nykert!!!

Idag har vi inhandlat en diaprojektor på Agape Second Hand (för 75 spänn). Den jag köpte på 60-talet hade tjänat ut.

Nu har vi tröskat igenom hela högen med diamagasin och fotat av de bilder vi gillar allra mest.

Så småningom kan några av dem hamna här på bloggen.

https://secondhandagape.se

Där skall istället nya träd planteras:

Städerna behöver mer natur. Pågående klimat­förändringar och förlust av biologisk mångfald kan hindras genom återplanteringar, så kallad ”urban rewilding”. Ett träd på var tredje gatuparkering i svenska tätorter skulle ge 3 miljoner nya gatuträd, vilka skulle producera syre till 1,5 miljoner människor.

Debattartikel i SvD:

https://www.svd.se/a/1O4mKl/debattorer-stadens-gator-behover-inte-laddstolpar

Is Vladimir Putin sick or even dying?

https://newlinesmag.com/reportage/is-putin-sick-or-are-we-meant-to-think-he-is/

”Spreading rumors of his declining health could also preempt something more catastrophic such as an order to launch a nuclear weapon, which is less likely to be carried out by military commanders on behalf of a terminally ill despot.”

Efter att i tre böcker ha läst in mig på Vasaättens långa historia vid makten – från Gustav Eriksson till drottning Kristina, ger jag mig nu i kast med något helt annat. Sex kvinnor ämnar korsa Atlanten i segelbåten S/Y Malina.

Kapten Parvani styr med järnhand. Det är upplagt för en allt annat än konfliktfri resa.

Folk köar i timtal för att få en glimt av paret Mandelmann och köpa svindyra pelargoner hos Karl Fredrik på Eklaholm. 

https://www.svd.se/a/Kzg7EX/heberlein-friktion-mellan-ortsbor-och-inflyttade-pa-osterlen

Hämtat ur artikeln i SvD (dock inte ordagrant):

Ann Heberlein (teologie doktor i etik och författare) ser hur vägen mellan Borrby och Löderup kleggas igen av hugade som vill besöka trädgårdsprofilen Karl Fredrik på Eklaholm, köpa svindyra pelargoner eller dito mosaikbord – och kanske rentav få en skymt av tv-kändisen och hans fästman.

Bilköerna ringlar lika långa upp mot paret Mandelmanns gård Djupadal. Här erbjuds besökarna att betala dyrt för ekologisk fika och ha närkontakt med kacklande hönor. I butiken kan de köpa paret Mandelmanns böcker om livet på gården och inhandla marmelad och inläggningar i mycket små burkar.

Sommar och semester är en tid för drömmar – och Karl Fredrik och paret Mandelmann blir för många ett löfte om att det går att bryta upp, börja om och leva ett annat liv.

Ingen av de som drömmer om ett annat liv är från bygden. De är inte ens skåningar. De tillhör skaran av människor som lämnat staden och stressen för att leva ett mer harmoniskt liv på landet, rädda äktenskapet eller hantera en eller annan livskris. Hitta sig själva genom att renovera ett fallfärdigt hus och kanske öppna ett bed and breakfast.

Relationen mellan de infödda Österlenborna och de nyinflyttade är inte helt friktionsfri. När folk från staden, fulla av fördomar och föreställningar om lantisar, möter dessa varelser in real life kolliderar världar.

Ann Heberlein minns somrarna då hon som ung skånska stod i en fotobutik i Borrby för att kränga vykort och fotoböcker, och blev bemött av sommargästerna som om vore hon svagbegåvad. De talade mycket långsamt och tydligt för att hon skulle förstå. Hon ville skrika högt att hon var i full färd med att skriva en doktorsavhandling.

Det är ju inte bara stadsborna som har fördomar om lantisarna. Landsbygdens folk har en hel del mindre smickrande föreställningar om folk från stan. De flesta går ut på att stadsbor tror att de är något (vilket är en dödssynd), att de har tummen mitt i handen samt är slösaktiga och lättlurade.