Jesus lär ha mättat 5.000 människor med två fiskar och fem bröd.
Att man skulle bli mätt av en sådan här minisemla är dock tveksamt, särskilt som fisken i bakgrunden endast är tänkt som skådebröd.
Men underbart goda var semlebullarna, och de lär räcka till två personer i tio dagar (varav den ene endast lär bli halvmätt).
https://www.svd.se/underjordens-jattar-bygger-natverk-och-forenar-riken
Ur dagens Understreckare:
Anledningen till att man under antiken gärna avhöll sig från att äta råg var att mjöldrygan hade en dragning till just det sädesslaget. Mjöldrygeförgiftning kallades i vårt land för dragsiuka medan den på kontinenten gick under beteckningen antoniuseld efter den egyptiske ökeneremiten Antonius (vilken ansågs kunna bota denna hemska sjuka). ”Elden” var ett uttryck för den brinnande smärta som uppstod när extremiteterna svartnade och föll av.
Claviceps purpureas gift är annars mest känt för att leda till ofrivilliga aborter, konvulsioner och att framförallt för att det kan ge ett LSD-liknande rus.
Svamparna inkorporerades från början i Floras rike och mykologin, studiet av svamparna, uppfattades följaktligen som en självklar botanisk disciplin då ju svamparna betraktades som växter. I dag vet vi att detta var ett misstag eftersom svamparna utgör ett eget rike. Dessutom befinner sig svamparna i evolutionär och genetisk mening närmare djuren än växterna. Det har till och med framkastats att djuren och svamparna – Animalia och Fungi – kanske i själva verket tillhör samma kungarike.
Den nya kunskapen om svamparna utgör ett av de mest dramatiska skiftena inom modern biologi.
Cambridgebiologen Merlin Sheldrakes högintressanta bok ”Entangled Life” med undertiteln ”How fungi make our worlds, change our minds and shape our futures” (Bodley Head) är långt ifrån någon godmodig vägvisare till lyckan i svampköket. Och efter att ha läst Understreckaren i SvD hoppas jag verkligen att boken snart kommer i svensk översättning. Att svamptrådarna i mykorrhizan vid näringsbrist plötsligt kan förvandlas till rovddjur och börja käka maskar är bara en av anledningarna till varför boken är så efterlängtad. ”Metoderna för att fånga de arma maskarna är rent infernaliska; endera kan de konstruera finmaskiga fångstnät av mycel eller nedlägga dem med paralyserande nålstick varefter mycelet växer in genom maskarnas munnar och äter upp dem inifrån.”
Undrar om veganer äter svamp? Hur är det med Quorn? Bloggaren bara undrar…
Över en miljon svenskar medicinerar med SSRI-preparat. På en del funkar de inte alls. Andra får svåra utsättningssymtom.
Men det finns en stor grupp människor som får en helt annan livskvalitet tack vare denna typ av läkemedel.
Några av dem uttalar sig i morgondagens SvD. Min uppfattning om nyttan med SSRI liknar deras.
https://www.svd.se/varning-for-bolag-som-skonmalar-hallbarhe
Många svenska bolag har en hållbarhetschef.
Men det finns en risk för greenwashing – en miljöanpassad skönmålning – där hållbarhet bara blir luftslott.
Om miljöarbetet kommuniceras som ren marknadsföring, vilket kan ske om den ansvarige inte bottnar i frågorna, hamnar man i greenwashing och ren PR, således ingenting annat än ett luftslott.
Och under uppväxten gavs det otaliga tillfällen att sommartid bevittna hur Tiger Moth – planet drog upp segelflygplanen i luften. Långt där uppe kopplades bogserlinan bort och termiken fick ta över.
Foton från Falbygdens (Digitala) Museum
Här finns det en artikel om det världsunika Tiger Moth -planet:
https://www.svd.se/folj-med-pa-tur-i-ett-av-varldens-aldsta-tiger-moth
Det här fotot dök upp i det slumpmässiga bildflödet på min iPad.
Och det är ju dit vi längtar nu, dvs till våren, inkluderande en och annan tur till just Hornborga Naturum med sin Forskarstuga och den fina Dopping som saknas i alla fågelböcker!!
Artikel från DN:
https://www.dn.se/sverige/sjukhuschefen-slar-tillbaka-mot-wolds-kommandora-kommentar/
Professor Agnes Wold liknade NU-sjukvårdens chef Björn Järbur vid den skrupelfria karaktären kommandoran från Astrid Lindgrens sagovärld.
I en DN-intervju riktade Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet, kritik mot chefer i regioner och kommuner som väljer att få vaccin före vårdpersonal.
Innan intervjun med DN hade Agnes Wold twittrat att de chefer som beslutar sig för att få vaccin innan riskgrupper är att likna vid kommandoran i Emil – hon som stjäl julmat från hjonen i fattigstugan i Lönneberga.
I denna pandemitid kan det vara viktigt att uppmärksamma hur man skall rikta proben vid användning av örontermometer. Gör man fel blir det problem eftersom termometern då riskerar att visa ett för lågt värde. Detta kan leda till att man tror att man är frisk, går och jobbar eller träffar andra människor på annat sätt. Därvid kan smittan komma att spridas vidare.
Vårdhandboken ger oss bra besked:
https://www.vardhandboken.se/undersokning-och-provtagning/temperaturmatning/matmetoder/
Jag kommer att tänka på ett gammalt uttryck från Skaraborg som handlar om vikten av att sikta rätt:
”Slôr du sum du sektar så buter ja med soa”.
Uppenbarligen siktade inte boden med yxan mot grishuvudet utan mitt mellan öronen på den stackars drängen.
Slaktarsupar (liksom alla andra supar) är inte att rekommendera, oavsett om det är pandemi eller inte.
Leda (boredom) är känslan av att vilja göra något – men inte det vi gör just nu.
Länk till artikeln i dagens SvD: https://esvd.svd.se/shared/article/lattuttrakade-personer-bryter-mest-mot-coronarestriktioner/P_UA3WKa
Ur denna artikel:
De som lider extra mycket av leda är personer som tenderar att ta högre risker och som oftare missbrukar alkohol och droger. Det är sådana lättuttråkade individer som bryter mest mot våra coronarestriktioner.
Känslan av att vara uttråkad tycks alltså kunna få vissa av oss att göra nästan vad som helst. Och när dessa individers liv begränsas är det just känslan av leda som tycks få dem att bryta mot Folkhälsomyndighetens regler och rekommendationer, vad beträffar t.ex.social distansering och kroghäng.
Man kan säga att när dessa personer begränsas blir det ohanterligt för dem vilket således leder till att de bryter mot våra gemensamma regler.
Men de av bornedom drabbades ”outhärliga” leda leder inte sällan till att andra får lida, helt oförskyllt.
Bloggaren vågar påstå att denna typ av individer är gemena. Och att via sociala medier tvingas ta del av det den boredomdrabbade tar sig för är förenat med ett stort lidande.
Bengt Rahms blogg 