Kan innehålla spår av sanning, med inslag av humor, samt ett inte ringa mått av rena överdrifter.
Vi fick det här tittartipset av ett av våra barn igår.
Färden går inte över Styx, Karon är inte inblandad men det handlar verkligen om en resa på liv och död.
Konduktören Oleh ansvarar för vagnarna med de allra mest utsatta, sjuka, äldre och rörelsehindrade – människor som hittats i skyddsrum och källare när alla andra redan flytt.
https://www.svtplay.se/video/35527385/taget-mellan-liv-och-dod
”Nu finns det mer koldioxid i atmosfären än på över fyra miljoner år, enligt NOAA. På den tiden var havsnivån 5–25 meter högre än i dag, vilket skulle vara tillräckligt för att dränka många av världens största moderna städer.”
https://www.svd.se/a/7d8ngw/mer-koldioxid-i-luften-an-pa-fyra-miljoner-ar
”Koldioxiden befinner sig på nivåer som vår art aldrig tidigare har upplevt, det är ingen nyhet. Vi har vetat om det här i ett halvt sekel och har misslyckats med att göra något signifikant åt saken”, säger Pieter Tans, seniorforskare vid Global Monitoring Laboratory vid NOAA.
”Det är deprimerande att vi saknar den kollektiva viljan att bromsa den obevekliga ökningen av koldioxid”, säger Ralph Keeling, forskare vid Scripps Institution of Oceanography, i en kommentar.
”Användningen av fossila bränslen accelererar kanske inte längre men vi rusar fortfarande i toppfart mot en global katastrof.”
Keelingkurvan vid toppen av Mauna Loa, Hawaii (Wikipedia):
Keelingkurvan är en graf som visar atmosfärens ökade halter av koldioxid.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Keelingkurvan
Jag vågar knappt ställa frågan igen (av rädsla att behöva schavottera): Varför utraderades Kartåsskogen???
Tänk vad många gräsmattor och ängar som slås av gammal vana. I Villa Giacominaparken har den vackra blomsterängen med alla midsommarblomster redan mejats ned.
Men ängen ovan Herrgården är ännu orörd. Frågan är hur länge till.
Naturskyddsföreningen: På sensommaren slås växtligheten på ängen av och skörden samlas ihop. Detta görs bäst när de flesta blommor blommat klart och fröerna hunnits spridas innan blomstänglarna tas bort. Genom att slå gräset och ta bort skörden skapas förutsättningarna för att arterna ska finnas kvar och föröka sig, och förhoppningsvis hittar även nya arter dit.
https://www.naturskyddsforeningen.se/inspiration-tips-och-verktyg/angar-som-kryllar-av-liv/
Det är tveksamt om det hjälper att sätta den här boken i nävarna på de ”slagfärdiga” gubbarna:
Under Strecket SvD Nationaldagen 2022
”I och med 2000-talets globala uppvärmning har det blivit svårare att hävda att klimatförändringar är irrelevanta. Åtminstone de stora skiftena i klimatet lär ha påverkat människor och samhällen på många håll i världen. Före den moderna uppvärmningen kan fyra huvudsakliga klimatperioder urskiljas de senaste 2000 åren: den romerska värmeperioden (första århundradena e Kr), den folkvandringstida köldperioden i mitten av första årtusendet e Kr, den medeltida värmeperioden (cirka 800–1250), och Lilla istiden från slutet av 1200-talet fram till slutet av 1800-talet. Den senare perioden var särskilt kall bland annat cirka 1570–1710.”
Ett nytt standardverk inom klimathistoria har just utkommit, nämligen boken ”Climate and society in Europe: The last thousand years (Bern: Haupt Verlag) av Christian Pfister och Heinz Wanner. Författarna är professorer emeritus i historia respektive geografi vid Berns universitet
https://www.svd.se/a/Ea8K3j/tusen-ar-av-regn-torka-sno-och-vulkanutbrott
När vi var i Barkarby nu senast ingick det i planen att besöka det nyinvigda Spårvägsmuseet. Men vi ändrade oss och hamnade istället i medeltidens Stockholm. Och det ångrar vi inte en sekund!!
Men vid nästa Stockholmsbesök måste vi ta oss till det gamla gasverksområdet i Hjorthagen:
https://www.svd.se/a/BjPAl0/rena-nostalgibomben-i-nya-sparvagsmuseet
Eva Bäckstedt som har skrivit artikeln i SvD kultur är lyrisk. Det enda hon saknar är lite svärta i historien, som klotter och skadegörelse.
Det skulle jag definitivt inte göra!!
Eva Bäckstedt uppmanar oss att inte spårvagnshästens solhatt med hål i brättet för öronen, inte heller spårvagnsförarens halmgaloscher att sätta utanpå kängorna i bistert vinterväder på den tiden det var ett utomhusjobb.
Det tänker vi definitivt inte göra!!
Här kan man ta del av Vänerledens dragning i våra krokar.
https://www.vanerleden.se/tours/sydostra-etappen-mariestad-vanersborg-120-km/
Som synes har det inte gått att hitta trafiksäkra (bilfria) cykelvägar väster om Lidköping.
Våra folkvalda har således en uppgift att lösa.
Skäppa var under århundradena fram till 1600-talet det spannmålsmått som användes i västra Sverige, från Skåne i söder och upp till Värmland i norr. Likadant var det i Bohuslän och Norge, liksom i delar av Småland. I östra Sverige använde man sig istället av spann.
En västgötaskäppa rymde 22-22,5 liter, en värmlandsskäppa omkring 24 liter. En östgötaspann rymde 50,5 liter, en stockholmsspann 47 liter, örebrospannen var på ca 90 liter medan en hälsingespann endast var omkring 30 liter.
Därtill kunde både skäppor och spannar antingen vara rågade eller strukna.
En tunna av västgötatyp rymde 6 västgötaskäppor. 6 strukna västgötaskäppor gav en volym på 132-135 liter. Stockholmstunnorna var däremot betydligt mindre i storlek.
Läst var en måttenhet för varutillförseln till skepp. En läst spannmål var 12 skeppspund. Ett skeppspund spannmål var (för korn) 20,4 västgötatunnor.
Skaras besmanmark var 344,3 gram och det gick 24 västgötamarker på pundet = 8,263 kg.
https://digitaltmuseum.se/021027138333/besman
De här besmanvikterna skall inte blandas ihop med skålpund och lispund, som var handelsmännens vikter.
https://digitaltmuseum.se/021027136418/skappa
För metaller användes ett särskilt viktsystem som kallas metallvikt.
Jordräntan betalades för en del gårdar i järn. Leveransen skedde i osmundar. Det gick 24 osmundar på ett lispund, med dagens viktsystem 6,80 kg. En osmund vägde således 283 gram.
Antalet osmundar räknades samman i hundratt. I Varnhems klosters jordebok var en hundratt det samma som 100 osmundar (28,3 kg).
I andra sammanhang kunde det gå 120 osmundar på en hundratt.
Ett fat var 6 hundratt (169,8 kg).
Källa: Varnhem – från järnåldersgård till klosterstiftelse
Människan är i grunden lat och vi har en evolutionärt främjad motvilja till att löpa, om vi inte absolut måste.
Varför springa om inget jagar oss???
Daniel Lieberman utvecklar sina tankar i boken Träningsparadoxen.
https://www.svd.se/a/395end/lieberman-bevisar-det-vi-redan-visste
Genom sina studier av naturfolk kan Lieberman konstatera att det inte finns några jägare/samlare som tränar för skojs skull. Springer gör man för att jaga villebråd, hela dagen går åt till att samla mat och blir det tid över vilar man – vår naturliga instinkt är att vila så mycket vi kan. Detta är träningsparadoxen.
Liebermans upptäckt är att den bästa motionen är att träna lätt, men hela tiden: flyga upp från kontorsstolen allt som oftast, inte ta ut sig fullständigt, men heller inte säcka ihop. Så lurar man sin lata kropp – som annars vill ligga still så länge mat finns på bordet.
Och det var inte en dag för tidigt!!
Vi svenskar ha fått bidra med mångmiljardbelopp, även vi som aldrig någonsin flyger.
Nu är det slut på gamla tider. Nu är det färdigt inom kort.
Snart går SAS i himlen in.
Sankte Per står och väntar. Gaten står vidöppen.
Bengt Rahms blogg 