Milstenarna

Med hjälp av milstenarna kunde skjutskarlar och resenärer räkna ut avståndet och vara säkra på att betalningen blev rätt.

Milstenarna tillkom 1649, efter ett dekret av drottning Kristina. Alla vägar skulle mätas med snören så att alla ”miler” bliva lika långa. Sex tusen famnar (18.000 alnar) skall utgöra en mil. Vid varje mil uppsätts stenar som kännemärken.

Milen motsvarade 10.688 meter.

Från och med 1734 angav lagtexten i Byggningabalken att det skulle finnas stolpar eller stora stenar varje mil och mindre sådana varje halv och fjärdedels mil. 1/4 mil (en fjärdingsväg) var 2.672 meter.

https://digitaltmuseum.se/021017225594/1m16-d17689

Stenarna skulle i våra trakter huggas uppe på Västerplana. Varje sten kom att kosta 2 daler silvermynt.

Alla gästgivaregårdar skulle förses med miltavlor som upplyste om avståndet till nästa skjutsbyte och till nästa gästgiveri, samt hur mycket som skulle betalas för transporten.

När det nya metersystemet infördes 1878 upphörde i praktiken stenarnas funktion.

Idag finns ungefär 540 bevarade stenar här i Skaraborg. Inte minst minner stenarna om strapatserna för de stackars bönder som tvingades utföra skjutsningarna, och som var skyldiga att hålla vägarna i skick!!

Hämtat ur Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 2015-2016

Skifferoljan var räddningen för den Svenska flottan

Bristen på olja under avspärrningen under Första Världskriget ledde till att Marinförvaltningen 1917 inledde en satsning på skifferoljetillverkning på Kinnekulle.

Oljan är bunden i en organisk substans i skiffern, benämnd kerogen. Oljan utvinns ur denna genom torrdestilering (pyrolys), dvs upphettning utan lufttillträde. Då bildas ångor, gaser och skifferkoks. Ur ångan kondenseras sedan skifferolja, bensin och fotogen. Koksen och gasen kan användas för uppvärmning av processen, eller till eltillverkning. Ur gaserna kan även svavel, gasol och ammoniak framställas.

https://digitaltmuseum.se/021026351846/skifferolja-prov

På Kinnekulle finns den bästa alunskiffern vid Gössäter, med en oljehalt på drygt 7%. Snittet på berget är 5%.

1929 gjorde den svenska jagaren Nordenskjöld 32 knop, framdriven med Kinnekulleolja!

I och med Andra Världskrigets utbrott gjordes det en stor satsning på skifferoljetillverkning i Kinne-Kleva. Och 1940 tillkom skifferoljeverket i Kvarntorp.

https://digitaltmuseum.se/011015433953/flottans-skifferoljeverk-i-kinnekleva-den-1940-41-uppforda-anlaggninge

När Världskriget var över lades tillverkningen i Flottans Skifferoljeverk på Kinnekulle ned (1946). Det hade varit en storslagen industri som hjälpt oss genom kriget.

Kvarntorp utvecklades till landets kanske värsta miljöförstörande verksamhet någonsin. 1966 upphörde äntligen verksamheten.

Men det fortsätter att pyra i den gigantiska asktippen (Kvarntorpshögen). Temperaturen håller sig kring 100 grader, i enstaka partier upp till 700 grader!!

Huvuddelen av det som skrivs i detta inlägg är hämtat ur Västergötlands Fornminnesförenings Tidskrift 2015-2016

Diana Svensk får mig att överväga att lägga min röst på (s) i kommunalvalet

Men varför pratar ingen av dessa fem socialdemokrater i Lidköping om att värna de tätortsnära skogarna?? Är ämnet tabu inom partiet?

Och hur är det med synen på de otidsenliga motoreventen?

Och hur urbota korkat är det inte att flytta den näst intill K-märkta idrottsplatsen på Framnäs till ett skogsområde (som isåfall måste skövlas) i Ågårdsskogen??

Möcklehults webbplats

Denna är bra att ha tillgång till för den som läser Peter Nilsons bok ”Den gamla byn”.

https://savsjo.se/turism/nyhetsarkiv/nyheter/se-och-gora/2019-04-23-mocklehults-byalag.html

Hämtat ur denna bok:

Många var fattiga i Möcklehults socknen. Ändå ansågs det nödvändigt med
bestämmelser mot ”överflod” och ”utländske Yppighets waror”. Import av onyttigheter kunde nämligen utarma vårt land.

Flera gånger förbjöd man kaffe. På 1790-talet ansågs kaffeimporten kosta landet tretton tunnor guld om året. Även puder var en överflödsvara som borde avskaffas ”utan undantag för andre än rödhårige”.

Vad som föreföll mest förhatligt för sockenpolitikerna tycks ha varit ”utländska färgämnen, synnerligast Indigo” som användes för att färga tyger blåa.

Man förbjöd faktiskt blåa kläder, men i moraliskt nit utsträckte man förbudet till alla andra färger – förutom svart, vitt och grått:

Den Gråa färgen räknas såsom den nationella för Almogen och den hederligaste af alla.

Vidare beslöts att kaffe ”må ej hädanefter på eftermiddagen nyttjas”, utom för dem som kunde visa läkarintyg på att de behövde drycken.

Av starka drycker var endast svenskt brännvin tillåtet, och man fick finna sig i att aldrig deraf taga tvenne supar i rad och att wid ett Gästabud aldrig supa
under Måltiden mera än tvenne supar, att sedan på eftermiddagen taga
blott en Avskedssup och en Aftonwardssup, och dessa icke, till trots och
gäckande af denne Stadga, tagne utur Drickes-Glasen eller större Bägare,
utan utur wanlige Bränwinsglas eller Silfwertumlare om högst ett Jungfrumått (O,82 dl).

Undrar om de ämnar ta en sväng ner till KZ Auschwitz

Rubrik i Aftonbladet:

L, M, KD och SD kampanjar tillsammans – åker på bussturné

Inte för att jag inbillar mig att de tänker dra till Polen, men man kan ju alltid hoppas att de ges tillfälle att samtala med några anhöriga till Förintelsens miljoner och åter miljoner offer.

Då kanske de besinnar sig, busspassagerarna.

Bussar kan hamna på villovägar. Det kan även den moraliska kompassen göra.

En atomvinter skulle troligen leda till att 99% av svenskarna dör – av svält

Ett kärnvapenkrig mellan USA och Ryssland skulle kunna leda till att 5 miljarder människor i världen svälter ihjäl.

Sverige är ett av de länder som skulle drabbas hårdast på planeten: 99 procent av svenskarna skulle dö av svält.

https://www.dn.se/sverige/forskare-karnvapenkrig-skulle-orsaka-massvalt-i-sverige/

Hämtat ur artikeln i DN:

Eldstormar skulle generera stora mängder sot i den övre atmosfären. Där stannar det kvar i många år, blockerar solljuset och kyler ner planeten – vad som kallas atomvinter.

Mängden solljus som når jorden skulle på vissa ställen bara vara hälften mot normalt. Klimatet vid jordytan blir kallt, mörkt och torrt. Det skulle ha en enorm effekt på jordbruket.

Ett fullskaligt kärnvapenkrig som varar i en vecka skulle minska världens skördar med 90 procent, i 3-4 år efter kriget.

Även vid ett mer småskaligt kärnvapenkrig som mellan Indien och Pakistan – där 2,5 miljarder människor i världen antas duka under – finns hög risk för att nästan alla svenskar dör.

Den svenska veteproduktionen beräknas upphöra helt vid sotutsläpp större än 27 miljoner ton – något som kan ske vid 250 detonerade stridsspetsar.