Om man jämför den Häradsekonomiska kartan (1877-1882) över Tofta, Villa, Lockörn i dåvarande Gösslunda Landskommun med den Ekonomiska kartan över samma område 1961 (då ingående i Norra Kållands Landskommun efter kommunreformen 1952) kan man ana sig till att vägen ut mot Kålland/Kållandsö på 1800-talet (och troligen långt in på 1900-talet) följde nuvarande Kinneviksvägen från Toftabäcken upp till nuvarande Björkvägen. Men sedan fortsatte troligen denna väg ända upp till avfarten till Lockörnsvägen.
Hitta-kartan över en del av samma område (i det som i och med kommunreformen 1971 blev Lidköpings kommun).
Jag vet inte om min teori tål en närmare granskning men det finns tecken i terrängen norr om Björkvägen som kan tyda på att jag är rätt ute.
Efter regn kommer solsken, så även på Kinnekulle. Och i växthuset var det kokande hett!!
Plötsligt dök en av våra ”närboende” upp. Hon berättade att när hon flyttade till Skaraborg i slutet av 50-talet började hon arbeta på Hellekis Säteri.
Som tjänstefolk blev det till att niga för det märkvärdiga herrefolket.
Den historien renderar Säteriet och dess ägarfamilj en stor bock i kanten.
Den amerikanske filosofen Michael J Sandels kritiska bok om meritokrati har titeln ”The tyranny of merit”. Den handlar om ett samhälle som påstår sig ha undanröjt alla godtyckliga hinder för människor att stiga i graderna, vilket ger upphov till en självgod hybris hos dem som blir framgångsrika och en förödmjukande känsla av otillräcklighet hos dem som inte når lika långt eller helt sonika slås ut.
Sandels starka kritik mot det meritokratiska projektet bottnar i att det stöper om samhället – från en samfällighet, där medborgare förenar sina krafter för det gemensamma bästa och var och en efter fallenhet, förutsättningar och preferenser hittar sitt sätt att bidra till helheten, till en marknadsplats med tävlingsinriktade konkurrenter, där ett meningsfullt liv främst handlar om att klättra så högt upp på statusstegen som möjligt.
Sandels anser att meritokrati bör bemötas av en vision om det goda samhället och arbetslivet. En vision som lär oss att förstå oss själva främst varken som konkurrenter eller konsumenter, utan som producenter av moraliskt värdefulla varor och tjänster som kan förbättra tillvaron för både oss själva och andra där vi har vår hemvist.
Även Dagens Arena har en bra artikel om nackdelarna med meritokratin:
”…pekar Sandel på det problematiska i att meritokratin ger framgångsrika personer legitimitet att se ner på sina mindre framgångsrika medmänniskor, eftersom de kan ta sin framgång som bevis på den egna förträffligheten. Enligt samma logik kan de mindre framgångsrika anses vara förtjänta av sin egen relativa olycka.”
”De framgångsrika hjälper i sin tur sina barn och sina närmaste att erhålla de förmågor och resurser som ger tillträde till makten, och för dem dessutom vidare genetiskt eftersom de i hög grad skaffar barn med varandra.”
Dagens toppskikt föder morgondagens toppskikt i högre utsträckning än någonsin tidigare. Eliten är på väg att bli ärftlig; principerna om ärftlighet och förtjänst förenas alltmer.”
”Elevers olika förutsättningar att lyckas i skolan är ett grundläggande argument mot meritokratin.”
”Vi är meritokratins kreatur.”
”Hittills har vi förblindats av meritokratins löfte och därför inte sett dess hot. Men vi bör vara medvetna om riskerna med ett framgångsideal som innebär att stora delar av befolkningen lämnas i bakvattnet och dessutom talar om för dem att det är deras eget fel.”
”Meritokratins mekanismer kan på sikt slita sönder samhället. Frågan är vad vi gör med den insikten.”
Vid halvtio-tiden igår kväll gav jag mig ut. Uppdraget bestod i att klarlägga hur många av föreningens gatlyktor som är ur funktion.
Inte en människa, inte ens en mopedbil syntes till. Det var bara jag och regnet.
Mission completed:
Det blir således till att boka en skylift, men regnmolnen lär få lyfta på egen hand innan solen åter törs kika fram.
Det här kanske kan intressera en och annan – nederbörd i landet det senaste dygnet:
Gårdsjö är stationssamhället där Kinnekullebanan ansluter till Västra Stambanan, beläget söder om Laxå, i Västra Götalands län. För den som vill åka och ”ta tempen” på Gårdsjö:
Visst är det gott med livgivande regn men det är inte utan att man längtar efter solen och värmen.
I albumet hittar jag några uppiggande foton från tågresan till Rom i maj 2007. Spatserandet äger rum i trädgården till det kloster där vi bodde. De båda glada ungdomarna blev våra bordskamrater på en av Roms många Trattorior.
I Italien får man ta seden dit man kommer, dvs ömsom vin, ömsom öl.
Det här inlägget bygger på en av stor klokskap präglad insändare i dagens Norra Skåne:
Dessvärre har den krassa synen på barn, gamla och sjuka – på människor – även trängt långt in i den offentligt drivna välfärden.
Men varför låter vi oss inte inspireras av Skottland? .
I 15 år hade Skottland ett system (likt det Sverige har idag) där vårdföretagens vinster prioriterades framför patienternas behov. Systemet visade sig vara både ineffektivt och dyrt och därför valde man att avveckla marknadstänkandet inom vården. I gengäld byggde man upp en modell baserad på samarbete i stället för konkurrens. Anställda deltar i de beslut som rör dem och utveckling av vården sker i samverkan mellan personal, medborgare och lokala myndigheter.
Inga politiska partier, inte ens det konservativa Torypartiet, förordar en tillbakagång till en privatiserad och marknadsstyrd vård!
Forskare har funnit en metod där de lycktas ge en man från Frankrike tillbaka delar av synen – efter att han i 40 år haft en diagnosticerad ärftlig obotlig näthinnesjukdom.
Metoden går ut på att en fungerande gen från algprotein injiceras i ögat, så kallad optogenetik, detta samtidigt som ögat utsätts för ljusstimulering.
Det är ett genombrott att man nu har en möjlig behandling för en väldigt stor del av patienterna med ärftlig synskada. Det här är denförsta metoden som i teorin kan appliceras på nästan alla med ärftlig blindhet.
I friska ögon är det tappar och stavar som reagerar på ljus, men mannen i Frankrike hade i stort inga sådana celler kvar. Istället lyckades forskarna få ögats ganglieceller att reagera på ljus. De lyckades alltså koppla sig förbi hela maskineriet som normalt sett inträffar i ögat, för att i stället direktkoppla en elektrisk puls mellan gangliecellerna och synnerven.
Nästa steg är att testa det här på många fler patienter. Bara i Sverige finns det runt 3 000-4 000 personer med ärftlig blindhet.
Men en målsökande robot (avfyrad på order av president Biden) skulle med all säkerhet lyckas med det som överste Claus Schenk von Stauffenberg dessvärre misslyckades med 1944 – att likvidera ett monster.
Bengt Rahms blogg 