Det gröna och gula ”plakatet” fick vi i Barkarby respektive i Gamla stan i onsdags, det vita idag (i ”Nyestan”).
Och det var verkligen intressant att få ta del av vad kvinnan från Fridays for future i Lidköping hade att förtälja: Med stor emfas uttryckte hon sin ilska över det som har skett, och fortsätter att ske med de tätortsnära skogarna runt staden.
Och när hon första gången fick se vad som hänt med skogen de där första kilometrarna efter Skararondellen var det som en chockupplevelse.
Visst blir man glad när man möter människor som brinner för naturen och miljön – och som inte håller inne med vreden mot de ansvariga för förödelsen.
I Kalifornien kommer det från 2024 enligt lag att vara förbjudet att använda bensindrivna gräsklippare, lövblåsare och motorsågar för att försöka begränsa luftföroreningar.
Karin Lexén, generalsekreterare i Naturskyddsföreningen, konstaterar att gräsmattorna ger upphov till miljöproblem.
– Fossildrivna gräsklippare är ett miljöproblem, men inte det enda problemet med gräsmattorna, som hon ser det.
– Gräsmattor blir som en grön öken när man klipper gräset hårt och snyggt. Det gör det svårare för pollinatörer, de behöver blommor, säger Karin Lexén.
Platta, tättklippta gräsmattor är jämförbara med asfaltsytor, ur insekternas perspektiv. Det i ett läge då vi verkligen behöver värna om biologisk mångfald, enligt Naturskyddsföreningen, som lobbar för att vi ska låta bli att klippa våra gräsmattor. I stället bör de få växa fritt och bli blommande ängar som hjälper pollinerande insekter att hitta mat.
– Man kan låta delar bli äng, och klippa delar av gräsmattan, säger Karin
”Du är med stor sannolikhet en dålig lyssnare. De flesta av oss är det, upptäckte journalisten Kate Murphy – det är ju talandet som premieras i samhället.”
Högskolor erbjuder ett stort antal kurser i hur man blir en duktig talare. Det finns hyllmeter med litteratur runt om hur man äger en scen och når ut med sitt budskap, men ingenting om hur man blir en god lyssnare. Vi har byggt upp ett samhälle och en miljö som premierar talandet men försvårar lyssnandet.
Teknikutvecklingen är givetvis en stor anledning till sakernas tillstånd. Först kom TV-apparaten, nu är det istället mobiler och plattor som trollbinder oss.
Det finns studier som visar att samtalen blir ytligare bara det ligger en mobil på bordet, till och med när den är avstängd.
Kate jämför med hur det förr var (i den amerikanska södern där hon är uppvuxen), när släkten satt på verandan och berättade historier på kvällarna, och hur hon fascinerades av berättelserna.
Men allt är inte teknikens fel. Sociologen Charles Derber har studerat samtal vid middagsbjudningar. Han noterade att människor i stort sett svarade på två olika sätt när bordsgrannen berättade något.
Någon kanske berättar om hunden som var försvunnen i flera dagar. Då kan lyssnaren använda sig av stödrespons. T.ex: Ni måste ha varit oroliga! Hur hittade ni honom?”
Det öppnar upp för ett samtal där man lär mig mer om sin bordsgranne. Man stöttar och expanderar konversationen.
Men dessvärre svarar de allra flesta med så kallat skiftrespons: ”Vi kan inte släppa ut vår hund om han inte är kopplad. Då gräver han sig under staketet.”
I stället för att vara nyfikna, fördjupa samtalet och fråga mer, skiftar vi fokus – till oss själva.
Att våra samtal sällan blir djupa handlar också om vad vi frågar. Är vi genuint nyfikna på svaret, eller frågar vi för att placera människor i ett visst fack?
Frågar man någon var hen bor och arbetar får man ett CV – och en själsdödande tråkig konversation. Men säger man istället ”vilket vackert halsband du har” öppnar det upp för ett helt annat samtal. Halsbandet kanske är köpt i en annan världsdel osv…
När forskare har analyserat våra samtal är det bara en bråkdel av tiden som vi är emotionellt inriktade på det vår samtalspartner verkligen säger.
Så blir du bra på att lyssna:
Fråga dig alltid: Varför säger den här personen det här? Vad säger personen egentligen? Ligger den verkliga historien bakom det hen faktiskt berättar?
Undvik skift-respons – dvs att besvara en berättelse med att föra över fokus till dig själv och dina egna upplevelser.
Ha tålamod. Vissa behöver mer tid att komma till poängen eller att öppna sig.
Ställ inte frågan som om du redan vet svaret – som när vi inleder en fråga med ”visst är det så att…?” eller avslutar med ett ”…eller hur?”.
Verka någon tråkig? Sannolikt handlar det om dig och vilka frågor du ställer.
En god lyssnare ställer bra frågor. När du pratar med någon, försök att undvika frågor som kan göra personen defensiv, som att sätta etiketter på dem (som att fråga om utbildning, jobb, bostad, civilstånd osv). Att korsförhöra någon är inget bra sätt att få reda på mer.
Lite på kul sökte jag i NLT’s arkiv efter insändare som är undertecknade med mitt namn (anonymitet är inte min grej). Det kom även upp artiklar där jag uttalar mig. Dessutom belönades jag med ett tack, och det värmer fortfarande gott!!
Hela sökresultatet visas här (från 2010 till 2022):
Utöver detta tror jag mig ha skrivit om det farliga stupet vid Strandpromenaden uppe i Furuhäll och om den grävlingfamilj som brukade korsa vägen vid Kaffekvarnen.
Några återkommande teman:
Utbyggd kollektivtrafik, cykelvägar, värnande om natur och miljö, säkerhet – som att inte behöva få en velociped i ryggen under promenaden och att barn inte skall behöva riskera att ramla ner för stup.
Man skall aldrig säga aldrig, men nu tror jag att det får vara nog för min del.
Att en anonym insändare tilldelades en helsida i ett aktuellt ämne för några veckor sedan har bidragit till mitt beslut.
Men bloggen lever så länge jag lever! Så de ”som har hand um’et” skall inte inbilla sig att de kan andas ut, inte än på ett tag i alla fall.
”Patienter som bråkar och hotar när de inte får sin sjukskrivning förlängd. Det är vardagsproblem som många läkare helst inte pratar om. Ibland skriver man sjukintyg trots att man inte borde , säger läkarna Sven Ahnlund och André Marx – som vill ändra på systemet.”
Ofta framställs en patient som värnlös, i underläge och helt i händerna på vårdpersonalens goda vilja. Men det finns en motbild – patienter som blir förbannade, smäller i dörrar och gapar och skriker när de inte får som de vill.
Ibland kan det bli hotfullt när läkaren nekar förlängning av en sjukskrivning eller vägrar att skriva ut läkemedel som patienten vill ha.
”Lars Lannfelt fann vid slutet av 1990-talet den så kallade arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. Mutationen ger upphov till skadliga former av proteinet amyloid-beta, som spelar en central roll vid utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Lars valde att inrikta behandlingen mot de skadliga formerna, som kallas protofibriller, då de är giftigt och skadligt för hjärnan.”
Sommaren 2020 kom de första resultaten från BioArctics fas 2-studie som görs av samarbetspartnern Eisai. Sjukdomen har bromsats så kraftigt hos cirka 80 procent av deltagarna de inte längre kan diagnosticeras med Alzheimers sjukdom.
Det är en fantastiskt rolig framgång. Professor Lars Lannfelt har alltid trott på detta men samtidigt så finns så många okända faktorer i kroppen. Nu blev det bättre än han kunnat drömma om.
En av nycklarna är att behandlingen sätts in tidigt, något som är möjligt tack vare dagens framsteg inom diagnostik.
”Intensivt föräldraskap” – den dominerande modellen inom modern barnuppfostran i USA – är lite som rökning: forskning visar att det är ohälsosamt, men att beroendet kan vara svårt att bryta.
”Intensivt föräldraskap – det är när mammor och pappor överanstränger sig och lägger mängder med tid och pengar på att styra sina barns liv i hopp om att maximera deras framtida framgång.”
”Intensivt föräldraskap är även lite nedsättande benämnt: att vara curlingförälder, helikopterförälder, bulldozerförälder eller snöplogsförälder,
”En myckenhet av forskning visar att ett intensivt föräldraskap främst bränner ut föräldrarna, samtidigt som det försämrar barnens kompetens och mentala hälsa.”
”Att röra sig bort från ett intensivt föräldraskap kräver också en kultur där föräldrarnas behov väger tyngre än barnens optimering. Vi måste normalisera att inte lägga till mer och mer, inklusive tid och utgifter, till våra scheman – som till exempel att inte ägna timmar åt att göra klart barnens läxor, med eller åt dem.”
”Ångestdrivet intensivt föräldraskap har pekats ut som en av orsakerna till den växande psykiska ohälsan hos unga.”
”Att slippa intensivt föräldraskap” ger både föräldrar och deras barn möjlighet att leva ett hälsosammare liv.”
”Medan intensivt föräldraskap är som att vara snickare och hamra på barnen så att de passar i en särskild form, så ägnar sig ”odlande” föräldrar åt att skapa ”kärlek, trygghet och stabilitet”, där deras barn kan växa upp, på ibland oförutsägbara sätt.”
”Tillräckligt bra förälder” betyder inte medioker eller likgiltig (det finns ”inte-tillräckligt-bra” föräldrar också), men man måste inse att det finns en gräns där försök till vidare utveckling gör mer skada än nytta. Om barn ges rimliga villkor och mycket kärlek finns det många sätt på vilka man kan få en lycklig barndom och växa upp till friska, hederliga och framgångsrika vuxna.”
