Författare: bengan

Insändarsidan är rena Flashback

Att läsa insändarsidan i Norra Skåne är som att ta del av innehållet på Flashback. Stollarna avlöser varandra. Värst av dem alla är nog en som med hjälp av tillägget (fil lic) till sitt namn försöker desavouera tanken om att människan orsakar klimatförändringarna.
Men där finns även annat som vi slipper i NLT – nämligen en omfattande xenofobi, iscensatt av företrädare för SD.

Men om insändarsidan ofta är hemsk så är ledarsidan desto bättre. Lars J Eriksson är en av de goda skribenterna:

”Ge oss naturen tillbaka”

Martina Jarminder på Norra Skånes ledarsida sammanfattar på ett utmärkt sätt denna danska series budskap.

Jag har själv sett serien och det var faktiskt många i Hjørrings kommun som hakade på – bl.a. villaägare, kommunala bostadsbolag, företagare och bönder.

Gräsöknarna förvandlades till härliga blomsterängar. Den biologiska mångfalden fick sin välbehövliga revansch.

Positivt influerad av influensatripp

I samband med bussresan till influensavaccineringen varseblev jag att stadens allra fulaste hus beläget på den allra tristaste gatan kommer att rivas och ersättas av betydligt trevligare byggnader.

Vid Resecentrum möttes jag av en fotoutställning om Kinnekullebanans delsträcka över det blommande berget. Fotografierna är tagna 1972, en tid när framtiden för banan såg riktig dyster ut.

Det ser betydligt ljusare ut nu, knappa 50 år senare. Och om cirka 5 år kommer hela banan (från Håkantorp till Gårdsjö) att genomgå en välbehövlig totalupprustning.

Sticket var knappt kännbart och intrycken under själva resan influerade mig på ett positivt sätt.

Bullerbybarnen har stenkoll på sophanteringen

Treårige Isak vet precis hur sopor skall sorteras. Han har nämligen fått en professionell genomgång av detta på sin förskola.

Vid vårt besök i Skåne i helgen ägnade *vi fyra dagar åt att köra sopor. *(dvs Isak och farfar). Minst tre sopbilar gick i skytteltrafik inne på hans rum. Till och med ett Brio-tåg deltog i transporterna, sopor som mestadels utgjordes av Lego-bitar.

I samband med nya rutiner för renhållningen och att att matavfall skall börja tas om hand i vårt bostadsområde i Lidköping är det några saker som sopgubbarna i Göinge vill trycka på:

Plast får aldrig läggas i matavfallspåsen!

Släng aldrig hela plastpåsen med plastförpackningar i kärlet för plast. Annars är det stor risk att den plasten går till förbränning. Påsen måste tömmas på sitt innehåll för att den avancerade apparaturen som används skall kunna identifiera typen av plast.

Är du osäker på om en förpackning skall sorteras som plast eller metall – skrynkla den i handen! Är det så att den fjädrar tillbaka rör det sig om plast. Gör den inte det skall den sorteras som metall. Exempelvis hör blisterförpackningar för läkemedel hemma i plastkärlet

Släng aldrig aluminiumformar och aluminiumfolie i restavfall. Att utvinna aluminium kräver enorma mängder energi. Varje gram måste återvinnas.

Kuvert hör alltid hemma i restavfallet.

Risken är stor att det är dödspatrullen som knackar på

Personalen har skydd av grundlagen vad gäller rätten att tacka nej till vaccination, men finns det verkligen inga lagar som skyddar den vårdbehövande?

Ur dagens Norra Skåne:


Patiensäkerhetslagens 3:e kapitel:

2 §   Vårdgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador. För åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska en tidsplan upprättas.

Min kommentar:

Att som vårdbehövande bli smittad av ovaccinerad personal inom sjukvården eller äldrevården är givetvis en vårdskada. Det är således vårdgivarens förbannade plikt att se till så att ingen ovaccinerad (covid-19 och säsongsinfluensa) sticker in näsan hos patienten/vårdtagaren.

Och därmed basta!

Många i Tröslövsläge trodde på både Gud och Hitler

Minst 60 000 svenskar sympatiserade på något sätt med nazisterna före och under andra världskriget. Tobias Hübinette har namnen på samtliga. 28 000 av dem finns med i hans bok ”Den svenska nationalsocialismen – medlemmar och sympatisörer 1931-45”. Det är den mest omfattande inventeringen av de svenska nazistsympatierna under krigsåren.

https://www.svd.se/omstridd-bok-pekar-ut-svenska-nazister

Hans kartläggning visar att det sannolikt var ännu fler som figurerade i nazistiska sammanhang, sannolikt uppemot 100 000.

Det är en kontroversiell bok. Här finns en rad kända namn med: adelsmän, framgångsrika företagare, riksdagsmän från olika läger, forskare, professorer och konstnärer. Men också vanligt folk som öppet valde att visa sitt nationalsocialistiska själsfrändskap.

Kartläggningen bygger på öppet materiel, funnet i undangömda svenska arkiv. Det handlar bland annat om gamla medlemsmatriklar i landets sju största nazist- och fascistpartier.
Men där finns också jul- och nyårshälsningar som partierna införde i olika tidskrifter och där många av de nu namngivna personerna finns med. Annonserna publicerades för att visa styrka, men också för att stärka partikassan.

De utpekade visste ju att Säpo kopierade matriklar och annonser och att de skulle bli registrerade. Hübinette förnekar inte att hela boken är en provokation, att han utmanar den svenska glömskan och partiella historielösheten.

Så här uttryckte han sig inför publiceringen 2002: Jag förstår att många kommer att bli förkrossade av att få sitt familjenamn nedsolkat. Men förhoppningsvis kommer det att leda till att folk börjar prata om vad som hände. Att myten om den svenska oskulden, som vi fått serverad i skolan, nu kan avlivas.

Nu har jag beställt boken, för andra gången. I samband med psykiskt illabefinnande för fyra år sedan slängde jag exemplar nummer ett på tippen.

Men samtidigt är det bra att ha boken i bokhyllan, bl.a. för att se om ”brunheten” går i arv i somliga släkter. Min absoluta övertygelse är att det förhåller sig på det sättet och när en nazianstucken ”kommer ut” kommer boken väl till pass.

Att verka i Torgny Segerstedts anda är en plikt för alla normalt funtade människor. Han har ansetts vara en av de mest betydande antinazistiska publicisterna under andra världskriget; vissa av hans artiklar lästes upp i engelsk radio samma dag som de publicerats och i Norge betraktades han som en folkhjälte.

Gustav von Platen var inte lika begeistrad över boken:

https://www.svd.se/karaktarsmord-pa-doda-svenskar

Men det här gick tydligen hem:

”Betydligt bättre insyn har Hübinette i den kyrkliga nazism, som härjade på Västkusten; det var en kyrkoherde i Säve vid namn Ivar Rhedin, som med Göteborgs Stiftstidning som organ etablerade sig bland den schartauanskt troende befolkningen. I valet 1932 fick partiet nästan 9 000 röster.
I en del små byar ledde denna fromma nazigalenskap till politiska folkvandringar; i fiskeläget Träslövsläge nära Varberg anslöt sig till exempel med ortens präst i spetsen stora delar av församlingen till Hitlers lära; kyrkovärden och lärarinnan, en husägare och inte mindre än 29 fiskare, 27 hustrur plus en änkefru och en hemmadotter. De trodde alla, både på Gud och på Hitler.”