Bengt Rahms blogg

När August Strindberg 1883 för första gången kom i kontakt med en vattenklosett blev han helt entusiastisk. Rena trolleriet!

Det var så hygieniskt att man kunde ha ätit sköldpaddssoppa ur skålen efteråt.

Ur boken ”Sveriges historia för släktforskare”.

Ett solskydd måste enligt regelverket skydda mot både UVB och UVA-strålning. Minst en tredjedel av solskyddsfaktorn (spf) ska vara ett skydd mot UVA-strålning.

Solskyddsprodukten får inte påstå att den skyddar mer än den verkligen gör. Därför får den inte märkas med uttryck som ”sunblock” eller ”skyddar hela dagen”.

Ett vanligt problem är att många använder alldeles för lite solkräm för att komma upp i det skydd som står på flaskan.

Den mängd som används när man vetenskapligt testar ett solskydd motsvarar 36 gram eller cirka sex teskedar solkräm till en vuxen person. Man kan ha det som riktmärke.

Ett misstag är att man använder en gammal solkräm.

Till viss del går solskyddsfilter in i blodet men mängden är så liten att den inte påverkar oss, säger Pär Svahnberg.

När det gäller miljön är solfilter inte lika harmlösa. Idag finns det inga solkrämer som klassas som miljövänliga.

Solskyddskräm rekommenderas när UV-index är över 3. Prognos för UV-index finns på SMHI.

Solskyddsmedel ska ses som ett komplement till skyddande kläder och solhatt.

Spf, sun protection factor, anger hur väl produkten skyddar mot UVB-strålning.

Siffran säger ingenting om hur länge man kan vara i solen, den talar om hur mycket av solens strålar som släpps igenom.

Spf 10 släpper igenom en tiondel, och ger 90 procent skydd. Spf 50 släpper igenom en femtiondedel och ger 98 procent skydd.

Rekommendationen är att man smörjer in sig rikligt flera gånger om dagen. Ha gärna sex teskedar för hela kroppen som riktlinje.

I studier har man sett att solskyddskräm kan halvera risken för malignt melanom. Det minskar också risken för skivepitelcancer.

Källa till ovanstående: https://www.svd.se/a/286Pnx/manga-anvander-solkramen-fel

6 teskedar solskyddsmedel 3 gånger om dagen. Det blir nästan 100 ml. Ändå kvarstår halva risken för att utveckla malignt melanom.

Då föredrar jag heltäckande kläder, huvudbonad och en myckenhet av härlig trädskugga!

Dessutom kostar solskyddsmedlet till en vuxen (rätt doserat) bortåt 100 kr/dag.

I morse kom jag att tänka på detta med att rucka klockan. Undrar hur många under 30 som känner till innebörden av det uttrycket.

Det handlar om ett sätt att korrigera klockans gång-avvikelse utan att nödvändigtvis genomföra en service.

Om en klocka går fel är sannolikheten stor att den behöver ruckas. Man ruckar en klocka genom att förkorta klockpendeln om den går för långsamt, alternativt förlänga klockpendeln om klockan går för fort. Det är främst pendelur som ruckas, och inte armbandsur.

Språktidningen presenterar andra ord som vi behöver ha koll på:

https://spraktidningen.se/2022/06/har-du-koll-pa-orden-kviss-300/

Ett för mig helt okänt ord dök upp idag – patronymikon. Det var i boken Sveriges historia för släktforskare.

Svaret finner vi här: https://www.isof.se/stod-och-sprakrad/vanliga-fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-ar-ett-patronymikon

Anne tycks ha tagit kommandot ombord på Mina, ett av världens äldsta segelfartyg.

Men trots att hon är kommen från en lots- och sjökaptenssläkt (från Hartsö och Norrköping) låg Sjöräddningen i högsta beredskap, bara några få famnar bort!

Eftersom jag är väl insatt i innehållsförteckningen gällande Bullens varmkorv skulle vanliga hederliga bullar ha känts betydligt mer lockande att förtära.

Bullens korvar får mig nämligen att associera till konservfabriken Diana i Varnhem…

Vad sägs om konserverad kråka – och kalops på grävling!!

Sorgmyggan Sciaridae kallas ibland även bland felaktigt för blomfluga och är något som många av oss drabbas av någon gång. Det är små svarta myggor som svärmar runt krukorna där den lägger ägg i jorden och där sedan larverna äter på rötterna!

Blomflugor däremot är snälla och viktiga pollinerare och ser inte alls ut som sorgmyggor. Men många tror att det handlar om getingar och börjar vifta med armarna, helt i onödan.

Guide till vanliga och spektakulära blomflugor

I ett annat inslag i Naturmorgon pratades det om huggormen. Blir man biten och börjar få symtom skall man uppsöka sjukvården.

Men i lördagens SvD ger TT oss en betydligt skarpare uppmaning:

Hämtat ur artikeln i SvD Kultur i morgon lördag: Ann Heberlein: Är jag en kvinnlig narcissist?

Några narcissistiska personlighetsdrag: Dålig självkontroll, snabba humörsvängningar och en förväntan om att bli dyrkad och beundrad. Bärare av en grandios självbild.

HPD (histrionisk personlighetsstörning) beskrivs ofta som den ”kvinnliga varianten av narcissism” och kännetecknas enligt psykiatribibeln ”Diagnostic and statistical manual of mental disorders” (DSM) av ett teatraliskt beteende, uppmärksamhetssökande, ett stort bekräftelsebehov, flörtighet och sexuell utlevnad. Människor med HPD bygger ofta sin självkänsla på andras godkännande, vilket skapar ett behov av att bli uppmärksammad.

Något har hänt: Den tidigare allestädes närvarande psykopaten tycks ha ersatts av narcissisten. Plötsligt är tidningar nerlusade med test för att utröna om din chef/din pojkvän/du själv är narcissist, och tips på hur en narcissist ska hanteras.

Den kliniska definitionen av narcissism betonar självupptagenhet, oförmåga att känna empati samt överdrivna föreställningar om sin egen betydelse som leder till lättkränkthet.

Den eviga driften att diagnostisera människan är sannolikt ett uttryck för det faktum att människan är en oberäknelig varelse och hennes tillvaro oförutsägbar.

Upptagenheten av (och avskyn inför) narcissister kan tolkas som ett avståndstagande från självupptagenhet och hybris och ett bekräftande av empati och ödmjukhet som eftersträvansvärda dygder.

Vi lever, utan tvekan, i självbespeglingens tid, en tid av ständiga selfies och bekräftelsesökande uppdateringar, ängsligt räknandes lajks och delningar.

Må Bra har ett test. Undrar hur vissa mår efter att ha sett resultatet:

https://www.mabra.com/psykologi/test-hur-mycket-narcissist-ar-du/7250787

Freud konstaterade i ”On narcissism” (1914) att alla människor har mer eller mindre narcissistiska drag. Ett visst mått av narcissism är inte heller ett problem, menade Freud.

Narcissism är ett utvecklingsstadium. Det lilla barnet är upptaget av sig självt och ser sig som alltings mittpunkt. I vuxenblivandet ingår insikten att man dessvärre inte är så betydelsefull som man tror och att man måste lära sig att tygla sina behov av både bekräftelse och omedelbar behovstillfredsställelse.

Jag (Ann Heberlein) tänker att den ökade frekvensen av människor med narcissistiska drag är ett uttryck för att vi lever i en tid och kultur som tillåter vuxna att bete sig som barn.

Vi är alla centrum i våra egna världar. Gränsen mellan sund självrespekt och osund självupptagenhet är ibland hårfin.

Kanske är det just därför som anklagelserna om och fördömandena av narcissism är så frekventa – för att vi alla balanserar på gränsen till osund narcissism?

Även en bloggare kan vara narcissist – men det där med grandios självbild är mig totalt främmande, och mitt självförtroende är knappt mätbart.

Ett exempel på att inflationen har nått extrema höjder: En hustillverkare i krokarna erbjöd kunden 400.000 kr om denne gick med på att häva kontraket!!!

Materialkostnaderna har skenat. Är kontraktet skrivet innan inflationen tog fart blir villabygget sannolikt en rejäl förlustaffär för hustillverkaren.

Den ämnar jag läsa:

Det finns inga objektiva mått för psykiatriska diagnoser, inga lab- eller röntgenundersökningar som kan hjälpa till att ställa en diagnos, som högt blodsocker vid diabetes eller avvikande slätröntgen vid benbrott.

Hämtat ur Forskning.se

Psykisk ohälsa syns i blodet

Idag bygger en psykiatrisk diagnos på det patienten berättar om sina besvär. Läkaren observerar även kroppsspråk och talar med anhöriga.

De psykiatriska diagnoser vi har baseras på internationell konsensus om vad vi kallar depression, schizofreni och så vidare. I dagsläget bygger diagnosen på att patienten har tillräckligt många av de symtom som man kommit överens om ska gälla för diagnosen. I svensk sjukvård används idag diagnosklassifikationen ICD-10 parallellt med DSM-5.

I arbetet med patienter skulle mätbara biologiska markörer vara till stor hjälp, både för att sätta rätt diagnos och för att avgränsa olika psykiska sjukdomar ifrån varandra. 

Ur Vetenskapsradion Hälsa. Stor nyhet:

Våra hjärnor har mer än hundra miljarder nervceller. Varje nervcell kan skicka signaler till tusen andra nervceller och kontaktas av lika många. Kontakten sker via synapser där nervsignaler förs vidare från en cell till en annan. Den ytan där det sker kallas synapser. I början av våra liv har vi fler kontaktytor än vad som behövs. När hjärnan mognar så tas vissa synapser bort för att hjärnan ska kunna bli specialiserad. Men hos vissa tar kroppen bort för många synapser. Det tycks kunna leda till schizofreni.

Det här låter ju fantastiskt. Psykiatrin kanske äntligen kan få tillgång till de biomarkörer den saknat.

Och skulle teorin med synapserna stämma (se ovan) kan ju knappast föräldrarna lastas för den sjukdom deras barn har utvecklat. Arvet står för 100%, miljön för noll och ingenting.

Johan Cullberg (som avled den 14/6) anammade en medelväg mellan biologisk psykiatri och kognitiva och psykodynamiska terapeutiska strömningar:

https://www.svd.se/a/g6MOx0/cullberg-satte-alltid-manniskan-i-centrum

På senare år fjärmade sig Cullberg mer och mer från psykoanalysen och lämnade även Psykoanalytiska föreningen.

https://www.dn.se/kultur/psykiatern-johan-cullberg-dod/

Som en röd tråd genom självbiografin löper Cullbergs ansträngningar att hålla ett slags nykter balans mellan biologisk psykiatri och kognitiva och psykodynamiska terapeutiska strömningar. Den eklektiska medelväg som Cullberg menade sig förespråka framstod dock i omvärldens ögon som radikal. Ofta tvingades han med ena handen försvara sig mot psykodynamisk kritik och vidhålla att anti-psykotisk medicinering ibland är nödvändig, medan han med den andra handen värjde sig mot äldre psykiatriska kollegor som hävdade att han ville psykoanalysera icke-analyserbara patienter.

https://www.gp.se/kultur/kultur/johan-cullberg-tvekade-aldrig-att-visa-sig-sårbar-1.75026535