Picus viridis

Favoritrundan genom Villa Giacominaparken, vidare upp till Furuhäll och tillbaka via Strandpromenaden och Skogshyddan ger ofta möjligheter till intressanta iakttagelser.

Nära Karlssons fina villa såg vi t.ex. en gröngöling, och på andra sidan gatan frodades lupinerna.


Vi såg även en svartvit flugsnappare, ett antal grässtjärnblommor och en kommunal gräsklippare som klippte där det absolut inte skall klippas. Ändå var mannen som framförde åkedonet till synes långt ifrån någon gröngöling. Ett klåfingrigt beteende!! Men lupinerna uppe i Furuhäll lät han bli…

När vi skulle gå in genom ytterdörren mötte vi självaste Karlsson, ute på tjänsteförrättning. Hon är väl insatt i hur man åtgärdar invasiva växter, inkl de som växer nära hennes tomt. Då får sig alltid en rejäl omgång i god tid innan fröna hinner sprätta iväg.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lupinsläktet

Huruvida hennes assistent var gröngöling (semestervikarie) gick dock icke att fastställa.

Så här låter en picus viridis (men som väl är inte vårdapparatens semestervikarier): https://youtu.be/prnyOwg7rVE

En halv sekund tar det för din hjärna att bestämma om du är attraherad av en annan människa

INSIDAN DN:

https://www.dn.se/insidan/det-avgor-om-nagon-blir-attraherad-av-dig/

Vad är det som avgör att vi finner vissa människor attraktiva och andra inte? Och kan man påverka sin egen attraktionskraft?

De flesta av oss uppfattar symmetriska ansikten och proportionella kroppar som mer attraktiva. Det ger en signal om att personen ifråga har bra gener.

Ju oftare du ser en människa desto mer kommer du att gilla dennas ansikte. Det beror det på att man omedvetet letar efter ansikten som känns bekanta. Ett ansikte som man ständigt ser är sitt eget, därför kan det tyckas att många par har liknande drag. Det finns undersökningar som visar att människor bedömer personer som ser ut som dem själva som mer pålitliga!!

Det finns forskning som visar att man har lättare för att känna attraktion och upphetsning i stressade situationer.

Ett bra knep för att uppfattas som mer attraktiv (än man är?) är att dämpa ljuset när man träffas. Då vidgas ens pupiller och stora pupiller tycker vi är attraktivt.

Men det absolut bästa sättet att uppfattas som attraktiv är att vara snäll. Vi skattar snälla och glada människor som mer attraktiva än de som inte är det.

Humor är den egenskap som de flesta av oss sätter längst upp på listan över egenskaper vi vill att en partner ska ha. Humor är också ett sätt för oss att få tillfälle att visa upp våra snabba, kognitiva förmågor.

Det är en fördel att vara tillsammans med en attraktiv partner. Det gör att man själv uppfattas som mer attraktiv än om man är tillsammans med en mindre attraktiv partner.

Pestens Big Bang

Digerdöden, pestpandemin som under 1300-talet tog kål på stora delar av Europas befolkning, uppstod i Chuydalen i nuvarande Kirgizistan. Det visar en ny studie som också kunnat fastslå det exakta årtalet (1338) för utbrottets början.

https://www.svd.se/a/mrmdv1/dna-avslojar-har-startade-digerdoden

Platsen ligger vid dåvarande Sidenvägen, handelsvägen mellan Europa och Kina, varför sjukdomen lätt kan ha fått spridning. Men den egentliga smittspridningen tros ha skett när fartyg med spannmål från Krimhalvön, nuvarande Ukraina, angjorde Italien.

Tidigare har man trott att uppåt 60 procent av Europas befolkning strök med – alltså upp emot 50 miljoner människor. Men nyligen publicerad forskning (som Fredrik Charpentier Ljungqvist bidragit till) vill skriva ner dödstalen till att omfatta omkring 20 procent av européerna.

Jag slogs av tanken att denne Charpentier skulle kunna vara son till den familj (där mannen var kultursekreterare) som hade bott i samma uppgång som oss på Hamngatan. Läs gärna detta: https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl-Johan_Charpentier

Åter till pesten: Det äldsta fyndet av pest är dock inte från Chuydalen i Kirgizistan, utan från Gökhem!!!

Klicka på ordet Gökhemspesten för att komma vidare:

Gökhemspesten

Trevligt EM-möte!

Jag har inte sökt sommarjobb på EM-möbler (om nu någon skulle tro det) men plötsligt dök en kompis till en av våra söner upp i butiken – och det mötet ville vi såklart föreviga!

Logisk Lidköpingsvurpa

I sommar går lokalbussarna i Lidköping bara en gång i halvtimman. Resten av åter går de var 20:e minut. (Från lördag kl 14.30 till måndag 05.00 går de aldrig).

Anledningen till förändringen uppges vara att det var färre resenärer under pandemi-somrarna 2020 och 2021.

Men det är ju ett helt idiotiskt sätt att tänka. Power Big Meat ställs ju inte in i sommar för att eventet hade noll besökare 2020 och 2021.

Och det är verkligen många som reser kollektivt nu. När vi satt och väntade på lokalbussen på Resecentrum igår (när vi klev ut från Willys gick precis bussen till Sjölunda och för att slippa sitta och vänta i 30 min vid Framnäs C tog vi bussen in till Resecentrum med våra kassar) såg vi att det var otroligt många väntande på bussar och tåg. Som exempel stod det säkert 50 personer och väntade på bussen från Trollhättan mot Skövde…

Vi som försöker leva som vi lär (i detta fall på miljöområdet) har en fråga till Västtrafik och kommunen:

Hur tänkte ni?

Gubben i sängen

I morgondagens Understreckare skriver Pär Wästberg om Linnélärjungen Samuel Ödmann.

https://www.svd.se/a/y4Bg9x/gubben-i-sangen-blev-en-sevardhet-i-uppsala

Hämtat ur Understreckaren:

Bäst trivdes Ödmann strövandes i skogarna med gevär, nät och spade. En sjukdom tvingade honom dock att stanna i sin kammare de 40 sista åren av sitt liv, där han excellerade som naturvetenskaplig författare och på distans styrde den teologiska fakulteten.

Samuel Ödmann är utan all fråga en av de märkligaste gestalterna i vår lärdomshistoria; ända fram till Nathan Söderblom har ingen svensk teolog varit så internationell som han.

Ödmann älskade fåglar, insekter och växter och avböjde när man ville anställa honom för Svenska Akademiens ordboksarbete. Med gevär och håv, nät och spade strövade han genom skogarna och seglade till Svartlöga och Huvudskär för att samla strandväxter och fånga sträckande sjöfågel. Som ornitolog blev han europeiskt ryktbar. 

Hos Linné hade han fostrats till en naturens tolk. Som präst på Ingarö gav han bönderna råd om jordbruk och fiske.

Naturvetenskaplig författare blev han då malariafrossan utestängde honom från skog och skär. Från 1785 stannade han i sin kammare i panisk fruktan för kyla och luftdrag. Kinin var utan verkan. Febern kom var morgon kl 9 och räckte till kl 12.

Som professor utan grad hade han 1794 anställts vid Uppsala universitet. Hans lärosal var hans sovrum på Svartbäcksgatan 17, snart en medelpunkt i stadens kulturliv och en nyhetscentral av mått. Han tyckte om att ha människor omkring sig; av ensamhet hade han fått nog på Värmdö. ”Gubben i sängen” blev en av stadens sevärdheter.

Liggande i sin säng, vilken han icke lämnade på nära 40 år, kände han alla Europas länder och huvudstäder, och främmande världsdelar, bättre än de mest långväga resande.

Till hans egenheter hörde, att han ville hava en sådan värmegrad i sitt rum, att man kunde steka sill på väggarna. Hans mat serverades på fyrfat. Vatten tålde han icke och hade troligen ej tvättat sig på flera år. Han skydde starka drycker och ingen såg honom mista kontroll och besinning.

Samuel Ödmanns fromhet var vidhjärtad, med tonvikt på det praktiska. Dunkelhet och mystik avvisades. ”Känslan utan ledning av förstånd för till svärmeri.” Hans gudsförtröstan gav honom livsmod. Han såg Guds finger i allt. Dålig kristendom var att ”med ett blodtörstigt människohat förfölja alla dem, vilka icke tjäna Gud på samma sätt som vi”. 

Gentemot romantiker och fosforister var han sträng. I stället för romaner som allt fler kvinnliga läsare drogs till rekommenderade han reseskildringar som påminde om andra folks seder och samhällen och om att människosläktet var en enhet. 

I fyra decennier var han en flitig recensent som fördömde omständliga reflexioner och iakttog linneansk knapphet: ”I en tidning är varje droppe onödigt spillt bläck en oförrätt mot läsaren.”

Samuel Ödmann avskydde den nationella väckelsen, göternas hjältedyrkan, svärmeriet för fornnordiska hjältar, tendensen att hälsa Karl XIV Johan som en ny Karl XII, ”en fantast som bragt sitt rike till gränsen av dess undergång”. Den lärde sjuklingen som tillbragte halva livet i sin kammare såg sig som världsmedborgare: ”Jag hör till ingen nation.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fosforisterna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Samuel_Ödmann

Ödmann finns representerad i 1986 års psalmbok med två verk (nr 144 och 542).

Sedumtak, ja tack!

Västtrafik tänker lägga sedumtak på 100 av sina busskurer i Göteborg. Totalt torde det handla om cirka 500 kvadratmeter, hälften av ytan på mina föräldrars villatomt på Bestorp.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/har-drar-skansen-jonas-fram-en-spindel-under-intervjun

https://turfman.se/information/om-sedum/sedumtak/

Och det är ju inte mycket att komma med. Men som inspirationskälla är det givetvis ett bra initiativ. Och skulle Göteborgs kommun haka på och lägga sedumtak på merparten av kommunens fastigheter, då skulle det kunna handla om miljoner kvadratmeter!

Kommunen om den usla stranden vid Skogshyddan

Vänerns stränder och vikarnas bottenmaterial varierar utan att vi kan påverka detta i någon större utsträckning.

Kommunen har prioriterat och valt att ha en spång vid Villabadet och det finns i dagsläget inga planer på att komplettera med en ytterligare spång längs med Kinnevikens södra stränder.

Men det viktiga är att vi medborgare ger uttryck för våra åsikter. Och vill det sig väl kan det hända att vi vid något enstaka tillfälle får som vi vill!