”År 1784 införskaffade Gustav III ön Sveriges första och enda besittning i Västindien. Säljaren var Frankrike, där man tröttnat på den ofruktbara ön. När skeppet Enighet anlände 1785 hade Saint-Barthélemy endast 739 invånare, 458 vita och 281 slavar. Men sedan hände allt fort. Kungen och hans kompanjoner, som 1786 instiftade ett aktiebolag, insåg att ön inte skulle ha något att ge jordbruksmässigt men att den kunde bli en utmärkt handelsbas, framför allt om man inriktade sig på att importera slavar för vidareförsäljning.”
Historikern Fredrik Thomasson fokuserar i sin bok på slavarnas öden under svensk regim på ön S:t Barthélemy. Dick Harrison läser en berättelse som avslöjar vad vi människor är kapabla att åstadkomma i våra allra värsta stunder.
Efter det att vi hade vinkat av Majlis och hennes ena målsman (vår son) vid Skövde C for vi till Doppingen vid Hornborga Naturum. Och för att slippa stressen på Riksvägen valde vi att färdas på betydligt lugnare vägar. Vi valde den via Häggum, dvs Skams undantag.
Enligt Häggums Hembygdsförening: ”Som upphovsman till benämningen Skams undantag har man utpekat Johan III. Denne var starkt påverkad av katolicismen och ville införa en ny mässbok, Röda boken, i Sverige. Den antogs i Sjogerstad men förbjöds av hertig Karl i Häggum. Detta skall ha föranlett Johan III att kalla ”undantaget” Häggum för Skams undantag. Religiösa motsättningar under 1500-talet skulle alltså kunna förklara denna för det vackra Häggum föga smickrande karakteristik.”
Det är vackert, särskilt när vägen slingrar sig ner på västsidan av Syd-Billingen.
Men glöm inte att svänga höger innan den gula inringningen. Det är där Skam hör hemma, i det söndertrasade landskapet där Ranstadverket under 1960-talet utvann Uran ur alunskiffern.
Vid ett studiebesök under realskoletiden fick jag hålla i en liten glasbehållare, fylld med Uran. Jag minns att det var gult till färgen. Dock skall handhavandet icke ha inneburit någon risk för strålskada.
Framhållas bör dock den oerhörda lycka vi erfar när allt nu tyder på att Macron vinner det franska presidentvalet!!
Wikipedia:
Inför valet 2017 var Marine Le Pen i Moskva i rollen som ”en eventuellt blivande ledare för landet” och träffade Rysslands president Vladimir Putin. Ett fotografi där Le Pen skakar hand med Putin från den träffen var med i den folder som partiet tryckte upp inför franska valet 2022. 1,2 miljoner exemplar hann att skickas ut till partiets lokal kontor innan direktiv kom att de skulle förstöras. Detta på grund av Rysslands invasion av grannlandet Ukraina.
Antinutrienter ärett exempel. Det är molekyler som lektiner i bönor eller fytinsyra i spannmål. Lektiner kan orsaka illamående och kräkningar om baljväxterna inte tillagas på rätt sätt. Fytinsyrans uppgift är att binda fröets förråd av fosfor fram till dess att det börjar gro, men den motverkar även vår förmåga att ta upp mineraler som järn och zink. Det här har sedan urminnes tider hanterats genom bland annat jäsning eller groddning. Men när växtprotein från exempelvis soja, ärter och vete i industriell skala ersätter animaliskt protein har sådana antinutrienter visat sig vara en svårare nöt att knäcka eftersom de gamla metoderna ofta ersatts av nya mer kostnadseffektiva.
Ännu en avigsida är att växtprotein, med några få undantag som soja, inte innehåller en komplett uppsättning av de aminosyror – proteinets byggstenar – vi behöver, och inte heller i rätt proportioner. Av det skälet kombineras ofta exempelvis ris och bönor i traditionell matlagning runt om i världen.
Mindre känt är att växtprotein inte tas upp så bra i kroppen. Medan animaliskt protein tas upp till nästan 100 procent i tunntarmen hamnar en del växtbaserat protein längre ner i tjocktarmen där upptaget är lägre. I stället för den vanliga nedbrytningen till aminosyror i tunntarmen med hjälp av enzymer och saltsyra kommer växtproteinet att fermenteras av bakterier i tjocktarmen. Beroende på hur växtproteinet behandlats kan upptaget i tjocktarmen variera mellan 35 och 85 procent. För de flesta innebär detta inget större problem eftersom en vanlig svensk kost ger avsevärt mer protein än vad vi behöver.
Det finns oro att känsliga grupper som barn och äldre, eller personer som på grund av sjukdom har dålig aptit och försämrat proteinupptag, riskerar att drabbas av proteinbrist om de går över till vegetarisk kost och samtidigt inte ökar på portionsstorleken. Det här sämre upptaget i tjocktarmen är inget som det tagits hänsyn till i kostrekommendationerna. Man har helt enkelt inte riktigt känt till det.
Det finns andra problem. När det växtbaserade proteinet och andra delar i maten fermenteras i tjocktarmen bildas nya substanser. Sådana molekyler, som de senaste åren tilldragit sig stort intresse bland forskare, är ibland bra men kan ibland också ha en negativ inverkan på vår hälsa. En av de mest omdebatterade är TMAO (Trimethylamine N-oxide) som kan bildas av tarmbakterier. I observationsstudier har substansen kopplats till en ökad risk för hjärtsjukdomar.
I Tyskland gör man tvärtom. Där återstartar man trafik på många nedlagda järnvägssträckor.
Den av Trafikverket så totalt misshandlade Lysekilsbanan har dock räddats, i allra sista stund. I det fallet var det faktiskt Försvarsmakten som röt till och satte stopp för galenskapen.
Om militärerna i Karlsborg gör ett sista försök att försvara Karlsborgsbanan återstår att se. Att delar av landets infrastruktur raseras borde vara skäl nog för ett ingripande.
Det ryktades till och med om att det fanns starka kopplingar mellan högt uppsatta socialdemokratiska politiker och ett stort åkeriföretag i Tibro, kopplingar som gjorde att Tibro kommun lobbade starkt för att lägga ned banan. Om det fanns någon sanning i detta vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig om det var så illa.
Jag funderar lite på vad min farfar Gunnar (han gick ur tiden redan 1950) skulle ha tyckt om det som pågår i vårt land – han som först körde tågen mellan Skövde och Karlsborg och sedan mellan Skövde och Lidköping (och var en hejare på att ta sig över Billingen när snön låg metertjock).
Gunnar gjorde faktiskt ytterligare en samhällsinsats, och det i ungdomen. Då var han med och planterade delar av Kartåsskogen, den som nu steg för steg utraderas av våra minst sagt oförståndiga lokalpolitiker.
Jag är rätt övertygad om att Gunnar skulle ha blivit helförbannad. Så var han ju också barnbarn till en knekt. Sådana kan verkligen ryta till. Och det kan även barnbarnsbarnbarnet Bengt till knekten i soldattorpet i Bäve Uddevalla, Jan Petter Rahm.
OBS att rubriken till inlägget skall tolkas på rätt sätt, dvs det handlar verkligen inte om att knäppa någon, utan om att vara knäpp.
I den svenska ansökan kommer det finnas ett outtalat men verkligt sigill varunder det står, likt en gång biskop Brasks ”härtill är jag nödd och tvungen”.
Nödd därför att Rysslands anfallskrig i Ukraina ändrar spelreglerna i världen. Nödd därför att vi knappast har några verkliga alternativ, när Finland går med. Putins aggression dödar nu möjligheten till alliansfrihet så till den grad att inte ens språket kring den gamla politiken fungerar.
Tassemarker = utmarker dit utarmade och egendomslösa skärgårdsbor flyttade då sillperioden tog slut i början av 1800-talet. Man bodde i enkla backstugor och jordkulor, bröt mark, odlade i magra bergsskrevor, gjorde dagsverken och sökte också dryga ut inkomsterna genom småhantverk.
Men tassemarker finns det även i Skaraborg. Det skall gudarna veta!!
Bengt Rahms blogg 