Bengt Rahms blogg

I Sjöhistorisk Årsbok 2020-2021 kan man läsa om Stockholm, ett av de fartyg Svenska Amerikalinjen använde för trafiken mellan Göteborg och New York. 

Stockholm hade mycket dåliga sjöegenskaper och hon fick sin dödskyss i juli 1956 när hon rammade det italienska fartyget Andrea Doria. Kollisionen inträffade nära inloppet till New York. 51 människor miste livet i denna så omtalade fartygskatastrof.

Stockholm såldes några år senare till östtyska staten och fick då det nya namnet  Völkerfreundschaft

På sidan 28 i ”Sjöbefälen” kan man läsa mer om hur det gick till när den osänkbara Andrea Doria gick till havets botten. Det är bara att bläddra sig fram:

”Det kollektiva narrativet är att det skall bli så underbart. Men jag undrar jag”. Så skriver krönikeren och kulturredaktören Nina Solomin i dagens SvD.

https://www.svd.se/pandemin-har-gjort-mig-till-en-hemmagris/av/nina-solomin

Nina frågade en 85-åring hur hon känner det under pandemin. Kvinnan lever ensam och har inte träffat en enda anhörig på över ett år. Svaret kanske förvånar:

”Fantastiskt bra!” svarade 85-åringen, med eftertryck. Det är så skönt att få vara i fred. Så skönt att slippa alla krav. Det känns som om jag är på en lång semester. Nu har jag tid att fundera. Det är så många minnen att processa. Händelser från förr: konflikter, vägval, allt sådant flyter upp igen. Nu går jag här hemma i lugn och ro, vrider och vänder på allt och begriper vad som hänt mig i livet lite bättre.
Och äntligen slapp hon att underhålla olidligt ointressanta väninnor. Nu var det bara hon och Kunskapskanalen på teven. Och så processandet av livet.

Nu när vaccineringen har kommit igång är det allt fler (av de extroverta) som står och stampar i startgroparna. Snart kan livet rullas ut igen, med resor, middagar, aktiviteter, kulturupplevelser, idrottsevenemang, bemärkelsedagar, bröllop, begravningar, tjejmiddagar, herrfester, vinprovningar, romantiska utflykter, skidresor, kryssningar, solresor, höstlovsresor, jullovsresor, pussar och kramar, barrundor och festivaler. Eller vad man nu vill ta sig före.

Många introverta har upplevt pandemin som en stor lättnad – att slippa den sociala hetsen för att istället kunna gå omkring där hemma och bara skrota.

Men det finns faktiskt tecken på att även många extroverta har blivit riktiga hemmagrisar. Bland annat har de lärt sig att uppskatta den oskrivna helgen. Den ligger där som ett tomt blad, med noll inbokade aktiviteter.

”Morsgrisar är vi allihopa” kan komma att bli ”Hemmagrisar är vi allihopa, ja me och du me”

Efter att ha läst första kapitlet är det lätt att konstatera att det var ett gott val att låna denna bok.

Jag anar ett mästerverk!

• 

Blodet har spelat stor roll under pandemin – ovanliga blodbiverkningar har kopplats till två av vaccinen, vilken blodgrupp vi har kan spela roll för hur sjuka vi blir och behandling med blod från tillfrisknade hoppades många på i början. 

Jag begriper inte hur man länkar till Vetenskapspodden men den som vill kan ju försöka hitta det avsnitt som detta blogginlägg handlar om.

• 

”Kort sagt, det senaste året har vi insett att blodet är ännu mer komplicerat och viktigt än många av oss kanske visste tidigare. Vetenskapspodden handlar om blod och covid-19. Vi fördjupar oss i de ovanliga biverkningar med blödningar och blodproppar samtidigt som har kopplats till två av vaccinen. Vad beror de på och hur kommer det sig att de allra mest drabbar kvinnor, som är under 65 år? I början av pandemin hyste många stora förhoppningar till en sorts nödbehandling av svårt sjuka, med blodplasma från tidigare tillfrisknade. Det är en gammal metod som hade effekt under spanska sjukan och också använts vid ebola och sars till exempel. Det kallas konvalescent-plasma. Men det visade sig inte kunna hjälpa så många covidsjuka. Ändå finns det ett par patientgrupper där det är effektivt, berättar forskare. Tidigt kom också tecken på att personer med vissa blodgrupper antingen är mer skyddade eller mer utsatta för covid-19. Nu har flera studier bekräftat ett sådant samband, och vi hör mer om det. Blodgivningen har minskat under pandemin  sannolikt är vissa blodgivare oroliga att uppsöka blodcentralerna, trots att det införts många nya säkerhetsåtgärder. Vi hör också om blodgivningens historia – i slutet på 1800-talet var blodgivarna lamm och det var en riktig ”hype” kring det i flera länder. Hur blev det så? Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Olof Sjöström”

Lyssna extra noga dryga 34 minuter in i Vetenskapspodden. Då berättas det om hur en svårt lungsjuk fattig ung man kom till Mössebergs Kurort på 1870-talet.

Den driftige unge läkaren på Mösseberg hade hört talas om dr Hasse i Nordhausen och dennes behandlingsmetoder. Och den unge patienten som hette Karl Jakobsson kom att repa sig alldeles förträffligt. Han var inte stort mer än 20 år när han fick sin behandling men han kom att leva tills han var över 80.

Här kan man läsa om Oscar Hasse och vad han hade hittat på: https://de.wikipedia.org/wiki/Oscar_Hasse

”Er war ein Pionier der Bluttransfusion. Er gehörte zu den Befürwortern der Übertragung von defibriniertem (ungerinnbar gemachtem) Menschenblut. 1873 begann er, angeregt durch Franz Gesellius, mit der Übertragung von Lammblut auf Menschen.”

Och här har vi länken till boken Strange Blood av Boel Berner. (Boel medverkar i podden):

https://www.bokus.com/bok/9783837651638/strange-blood-the-rise-and-fall-of-lamb-blood-transfusion-in-nineteenth-century-medicine-and-beyond/

Det är ingen som tror att sars-cov-2, det virus som orsakar covid-19, går att utrota med hjälp av vacciner, men för individen – och därmed också för samhället – innebär de ett skydd.

Länk till bra artikel i dagens SvD:

https://www.svd.se/virus-i-kampen-mot-ett-virus

Det skadar inte med en kort repetition om hur de vacciner vi har att tillgå mot covid-19 fungerar.

Några klipp ur artikeln:

”Moderna och Pfizer-Biontechs preparat är så kallade mRNA-vacciner. mRNA står för ”messenger ribonucleic acid, eller budbärar-RNA på svenska.”

”RNA är den molekyl som bildas när cellmaskineriet läser av generna i arvsmassan och ska bilda ett protein. Innan RNA-molekylen blir till ett protein snyggas den dock till och blir till mRNA, som sedan tar sig ut ur cellkärnan där den används som en mall för det protein som ska bildas. Den fungerar alltså som en budbärare av den information som finns inuti arvsmassan (DNA), därav namnet. Varje dag och varje sekund bildas det miljarder små mRNA-bitar utifrån alla de gener som läses av inuti våra celler, som i mångt och mycket fungerar som små proteinfabriker.”

”Varje dos av Modernas och Pfizer-Biontechs vacciner innehåller mängder av sådana små mRNA-bitar. Men koden i dessa bitar utgörs inte av instruktionen för att tillverka ett kroppseget protein, utan av en kod för virusets spikeprotein, som viruset använder sig av för att ta sig in i värdcellen. På så sätt luras alltså kroppen att tillverka en liten bit av viruset, som kroppens immunförsvar sedan reagerar på och bildar antikroppar mot.”

”RNA faller lätt sönder, varför det mRNA som dessa vacciner innehåller måste förpackas i små lipidnanopartiklar. Trots det är vaccinerna känsliga för stötar. Dessutom måste de förvaras riktigt kallt, något som inte är nödvändigt för Janssens och Astra Zenecas vacciner, eftersom DNA är mer stabilt.”

”Janssens och Astra Zenecas är så kallade vektorbaserade vacciner. I dessa vacciner utgår man från DNA, i stället för RNA. Det innebär i sin tur att den genetiska koden som dessa vacciner innehåller måste ta sig ända in i cellkärnan för att kunna läsas av. För att göra detta tar man hjälp av ett annat virus, ett adenovirus som har modifierats så att de bär på instruktionen för spikeproteinet. Viruset går in i cellerna och fäster sig vid cellkärnan och sprutar in sitt innehåll, det vill säga den genetiska koden för spikeproteinet, som cellen sedan läser av och bildar ett protein av, som kroppen sedan reagerar på. Adenoviruset fungerar alltså bara som en ”transportör”, eller en vektor.”

”Tydliga samband mellan alkohol och cancer – 1 500 svenskar dör varje år.” Så lyder en rubrik i morgondagens SvD.

https://www.svd.se/alkoholrelaterad-cancer-tar-mer-an-1500-liv-per-ar

Några utdrag ur artikeln:

”Det finns ett klart samband mellan alkohol och cancer, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.”

”De vanligaste cancerformerna som relateras till alkohol är mun, strupe, mage och tarm, men också bröstcancer.”

”Senaste forskningen visar att det inte spelar någon roll om man dricker öl, vin eller starksprit. Det är själva alkoholen, etanolen, som är problemet.
I kroppen omvandlas etanol till acetaldehyd som är ett giftigt ämne som kan skada arvsmassan så att celler delar på sig ohämmat. Det finns inget riskfritt drickande av alkohol. Även de som dricker lite och sällan kan drabbas, men storkonsumenter löper störst risk.”

”Annan ny forskning visar att överlevnaden vid alkoholrelaterad cancer verkar vara sämre än vid tumörer som orsakas av andra faktorer. Alkohol försämrar också läkning och ger ökade risker under och efter en cancerbehandling.”

”En enkätundersökning inom EU visar att svenskarna hade sämst kunskap i Europa om sambandet mellan alkohol och cancer. Däremot visste många att man kan bli beroende av alkohol och drabbas av leverskador och psykisk ohälsa.”

I Sverige har vi traditionellt varit väldigt försiktiga med att peka på alkoholen som en riskfaktor, men efter en hel del ny forskning så rekommenderar vi nu att man starkt ska begränsa sitt alkoholdrickande för att inte öka risken för cancer, säger Klas Kärre, ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd.

Vanligaste cancerformer vid en alkoholkonsumtion på upp till tre drinkar (drink= ett vinglas, en starköl, en snaps) per dag:
▪ 1. Läpp, munhåla eller svalg.
▪ 2. Struphuvud.
▪ 3. Skivepitelcancer (matstrupe).
▪ 3. Bröst, kvinnor efter klimakteriet.
▪ 4. Lever.
▪ 5. Bröst, kvinnor före klimakteriet.
▪ 6. Ändtarm.
▪ 6. Tjocktarm.
Källa: IHME – Institute for Health Metrics and Evaluation – ett oberoende forskningsinstitut vid universitetet i Washington som samlar in data och gör analyser av globala hälsoförhållanden.

Alkoholintag orsakar även skrumplever, hjärt-kärlsjukdomar och olycksfall. Många av dessa med fatal utgång.

En helt ny stadsdel kan bli framtiden för det som nu är en miljöförstörande flygplats. Buller och stank av flygfotogen kan ersättas av bostäder, inbäddade i livgivande grönska.

• 

https://www.svd.se/jattestadsdel-kan-skapas-i-bromma-en-jackpot

Efter 100 år av diskussioner och planering ser det äntligen ut som att Nord-Norgebanen kan komma att förverkligas.

https://www.nrk.no/tromsogfinnmark/nord-norgebanen-behandles-i-stortinget-tirsdag_-ap-sikrer-flertall-for-jernbane-i-nord-1.15463058

Som det är nu kan man inte komma längre upp än till Fauske om man vill resa med tåg genom Norge. För att ta sig till Narvik måste norrmännen ta tåget via Sverige och Malmbanan.

Förverkligas Nord-Norgebanen kan Tromsø bli ändstation. Sista biten till Kirkenes och ryska gränsen får företas med annat färdmedel.

Det här fotot togs vid lokstationen i Falköping den 5:e juni 1966. Den här loktypen användes för tågen mellan Falköping och Karlsborg och med all säkerhet även för att dra lokala godståg mellan Skövde och Falköping.

https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=251629

Vad som är särskilt intressant är skorstenen i bakgrunden. På den står det YTONG.

Jag hade visst glömt att företaget, utöver den stora fabriken i Uddagården, även hade viss tillverkning inne i Falköping.

En motorbana ersätter numera YTONG-fabriken i Uddagården – en utmärkt lokalisering för sådan miljöförstörande verksamhet (vilket varken blåbärsskogen i Kartåsen eller Kinnekulle (Ring) ens med den bästa viljan i världen kan påstås vara).

Apropå loket så är jag helt övertygad om att min far har framfört detta vid åtskilliga tillfällen!

25 år senare var denna loktyp fortfarande i bruk:

• 

När det råder nordvästlig vind (en iskall sådan!) kan man med fördel vandra på södra delen av Kinnekulle. Och väljer man då Pilgrimsleden (belägen ovan sandstenskleven) istället för Kinnekulleleden (belägen nedanför kleven) österut från Järneklev så möter man max ett par ryttare, men ingen av de alla de mountainbikescyklister som har tagit berget i besittning.

• 

Att cyklisterna orsakar stor skada ser man på fotot. Kinnekulleleden, som skymtar nedanför stupet, har blivit bred som en mindre landsväg.