Bengt Rahms blogg

…tidigt en morgon

besviken att skyfallet och nattåskan uteblev

men själaglad för det Clary Bertilsson skrev

Termen off label-förskrivning innebär att ett läkemedel förskrivs av läkare till en patient vid en idikation som läkemedlet inte är godkänt för att behandla (de indikationer som inte anges i FASS).

Trots att det saknas vetenskapliga belägg fullt ut borde covid-19-sjuka i vissa fall få kol- och astmamedicinen Symbicort. Både risken för smitta och för allvarlig sjukdom skulle då kunna minskas, anser en grupp svenska läkare.

https://www.svd.se/lakare-astmamedicin-kan-radda-covidpatienter

De här läkarna har uppfattningen att det (i väntan på bevis) går att skriva ut Symbicort till coronapositiva med luftvägssymptom, och följa upp effekten.

Även om denna indikation saknas i Fass och Läkemedelsverket ännu inte har uttalat sig så är detta fullt tillåtet. Det kallas alltså ”off label”-förskrivning.

Varje läkare utövar läkekonsten på sitt eget moraliska och juridiska ansvar och läkarna som rekommenderar Symbicort menar att detta har tillräckligt stöd i både vetenskap beprövad erfarenhet för att vara etiskt försvarbart, speciellt i dagens pandemiläge när sjukvården är hårt överbelastad.

Vid off label-förskrivning måste läkaren ange SIC på receptet, vilket står för ”så är meningen”. Med detta tar läkaren ensam på sig ansvaret för behandlingen.

När jag spejar ut över vårt avlånga land noterar jag att friskolefarsoten sprider sig epidemiskt – något som förpestar hela vårt skolsystem.

Det måste bli ett slut på detta elände där löjliga viktigpettrar ställer sina barn på kö till någon inbillat märkvärdig skola, ibland till och med samma dag som förlossningen har ägt rum.

En bön riktad till de kvinnor och män som representerar folket i Riksdagen: Se till så att alla barn får en god och likvärdig start i livet. Det kan de bara få om vi återupprättar en skola där samhällets samtliga grupperingar finns representerade. Och låt gärna staten ta över hela ansvaret för utbildningen – från nollan, till och med tolvan.

Ett exempel på en riskkapitalistskola (där flaggorna ”Gud ske lov” redan är halade):

https://sv.wikipedia.org/wiki/JB_Gymnasiet

• 

Jag skulle tro att John Bauer gärna hade förpassat friskolornas tillskyndare dit där de hör hemma, dvs till ”Bland tomtar och troll”!

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bland_tomtar_och_troll

Varför säljs inte den alkoholfria ölen i burkar? Är det verkligen bättre rent miljömässigt att kränga ölen i glasflaskor, flaskor som inte återvinns på annat sätt än i form av glaskross?

Men själv föredrar jag vanligt hederligt vatten, bara så att ni vet det.

• 

Bor man på Kålland måste man självklart lyssna på musik därifrån – oavsett om den är toppen, eller rena rama botten.

Bymoln svävande ovan Nordens Vesuvius och ramslök som på inga villkors vis får plockas på de gamla slåtterängar vars nuvarande benämning härrör från den tid (fram till 1400-talet) då Råbäck tillhörde Vadstena kloster.

• 

• 

Den som kommer med hela famnen fylld av gråt behöver möta någon som kan lyssna med det tredje örat, örat där man hör det som inte sägs.

Tänk att få möta någon som har genomskådat ålderismen, den ålderism som har så djupa rötter i vårt samhälle att själen har hamnat på undantag.

Domen mot Sveriges ålderism blir hård. Det är titeln på Lotta Lundbergs artikel i SvD Kultur. Det är därifrån bloggaren har hämtat det mesta av det som skrivs i detta blogginlägg.

https://www.svd.se/domen-mot-sveriges-alderism-blir-hard

Att sluta se människan har blivit så ohyggligt vanligt och tröst ingår definitivt inte i new public management.

Samariterhemmet i Uppsala lever under uppfattningen att vi människor växer ända in i kaklet. När ålderismen började visa sitt riktigt fula tryne öppnade Samariterhemmet sin ”Samtalsmottagning för äldre”. Där kan man möta en terapeut som är ålderskompetent, som vet hur känns att bli underskattad pga sin ålder, som inte drar fram receptblocket när man vill berätta om livet, som själv har levt det och som inte talar till en som vore man imbecill.

Trots att medierna är fyllda av lidande och död handlar det mesta om hur man skall undvika den. Hur hamnade vi i detta förnekande av åldrandet? Vilka är det som sätter agendan – den agenda som fokuserar på utseende och aktivitetshysteri? Vad är det för land som inte kan få till ett mänskligt lidande – där man tillåts gråta och inte behöver spela golf?

Vi måste sluta upp med att sätta själen på undantag, ity att det är kroppen som multnar, inte själen

Är det rädslan för döden som gör oss själlösa? Men betänk det faktum att rädslan för döden aldrig hindrar döden – men den rädslan hindrar levandet av det liv vi har kvar att leva.

Osökt kommer jag att tänka på vad som väntade de elever som ”råkat” hamna på Waldorfskolan i Järna.

Det skulle nästan kunna beskrivas som en form av Skärseld.

Den som kan ta sig igenom betalväggen rekommenderas att läsa den här utmärkta kommentaren i SvD Kultur: https://www.svd.se/skolexperimentet-blev-flugornas-herre

I början av pandemin trodde Folkhälsomyndigheten och vissa experter att en stor andel av dem som smittas av coronaviruset inte får några symtom. Nu tyder det mesta på att nästan alla som smittas blir sjuka på något sätt.

Anders Tegnell sa så här till ”Ekot” i april förra året: Det kan vara upp till nio av tio som kanske inte har symtom som syns.
Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke gick ännu längre, och hävdade i SVT några veckor senare att ”99 procent vet inte om att de har haft det”.

Men nu visar studier att så gott som samtliga (minst 96% enligt en undersökning) av de som smittats blir sjuka!

https://www.svd.se/ny-undersokning-nastan-alla-smittade-far-symtom

Kan det ha rört sig om (fatala) killgissningar?

Vår ena dotter har sänt oss ett poddtips. Och nu har vi lyssnat. Budskapet är att flockimmunitet är något som är mycket svårt att uppnå.

Det kan komma att ta flera generationer innan vi har uppnått något som kan liknas vid flockimmunitet.