Solskyddsmedel är blott ett komplement till kläder, solhatt och skugga

I Go’kväll diskuteras solskyddsmedel. Min uppfattning är att de som medverkar har en alldeles för okritisk inställning till dessa medel.

Jag minns en jättebra artikel i SvD som jag läste för några år sedan. Och den gick att hitta:

https://www.svd.se/expert-solskyddskram-skyddar-inte-barnen

Klipp ur artikeln:

Inställningen att solskyddsfaktor tillåter dig att vara ute i solen längre är direkt farlig.
Man ska egentligen bara ha solskyddskräm där man inte kan skydda sig med kläder, särskilt när det kommer till barn, säger Olle Larkö, hudläkare och professor i dermatologi.

Den allmänna inställningen har varit att ”så länge man smörjer in sig kan man vara ute länge” är felaktig och förenat med en rad risker.
Det är jätteviktigt att lyfta problemet med övertron på solkrämer, säger Olle Larkö.

Han är orolig för ”pressandet” där soldyrkare ligger raklånga på stranden och smörjer in sig i tron att det skyddar mot cancer.
Det finns tecken på att solskyddsfaktor skyddar mot viss cancer. Men det skyddet syns inte lika tydligt när det kommer till malignt melanom.

På stranden kan man se att fler små barn som har på sig dräkter när de badar och leker i solen. De ser ju lite lustiga ut, men det är en positiv utveckling. Att använda kläder istället för solkräm är rätt väg.

Olle Larkös rekommendation är att vara i solen högst en halvtimme åt gången och då är det okej om man är ute mitt på dagen.
Solen är även bra för dig och en viss typ av strålning, UVB-strålning, stärker produktionen av D-vitamin i huden.

Olle Larkö säger att samma råd gäller för både vuxna och barn, där lättare kläder är ett effektivt skydd och att tiden i direkt solljus ska begränsas.

Föräldrar som dessutom är oroliga över hur solkrämer kan påverka barnen undviker den oron genom att använda luftiga kläder eller kanske en UV-dräkt.
Vissa krämer absorberas genom huden som vi sedan kissar ut. Vi vet inte om det är dåligt för oss, men det är svårt att säga om det är bra.

Barn under ett år ska inte vistas i direkt solljus överhuvudtaget enligt Strålsäkerhetsmyndigheten och äldre barn bör ha solhatt, solkläder och solkräm på oskyddad hud.

Så skyddar du barnen mot solen:
• Barn under ett år ska inte vara i direkt solljus över huvud taget.
• Små barn kan skuggas med till exempel parasoll eller soltält.
• UV-skydd till barnvagnen i kombination med att barnet har kläder och solhatt.
• Barn, oavsett ålder, bör undvika att vara i direkt sol mitt på dagen när solen är som starkast (kl 11-15).
• Det bästa solskyddet för barn är kläder, hatt och solglasögon. Solskyddsmedel kan användas som komplement där kläder inte täcker.
• Det finns solskyddsmedel som är vattenfast, särskilt anpassad för barn och som har hög solskyddsfaktor (minst SPF 30). Tänk dock på att solskyddsmedlet kan försvinna när barnet torkar sig på handduken. Återapplicera därför ofta.
• Solen är oftast starkare utomlands än i Sverige. Då är det ännu viktigare att solskydda sitt barn.
Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten

Det var inte riktigt det budskapet vi fick höra i Go’kväll. Det hade varit bra om en hudläkare hade fått medverka.

Jag tror att det kan vara bra att använda lite tjockare tyg i kläderna, typ jeanstyg.

Galenskapen är sig lik

https://www.svd.se/208-ar-senare–svensk-galenskap-gar-igen

”Galenskap” kallade läkaren Erik Gadelius den bok han gav ut år 1813. Den beskrev fem psykiatriska diagnoser: fånighet, melankoli, tokighet och raseri – med eller utan galenskap. 

Mer än 200 år senare ger psykiatriprofessor Mikael Landén ut en bok med samma titel. Han konstaterar att de gamla kategorierna kan låta oseriösa, men att de faktiskt går igen i dagens diagnoser. 

Galenskapen är sig lik på många sätt.

Fånighet kan ses som intellektuell funktionsnedsättning. Melankoli motsvarar svår depression. Med tokighet menades nog det vi idag kallar schizofreni. Och raseri med eller utan galenskap svarar förmodligen mot mani med eller utan psykotiska symtom.

Än i dag är grunden för en psykiatrisk diagnos patientens beskrivning av sina symtom. Inga biomarkörer (blodprov eller röntgenbilder) stöttar läkaren i sina slutsatser.

En fråga ställs alltför sällan, nämligen: ”Fungerar behandlingen?”

Vad gäller bipolär sjukdom har kunskapen ökat, men ännu är grundbehandlingen densamma sedan 1950-talet: Inget slår Lithium! Om än ofta med tillägg av andra preparat. 

Att stigmat för psykiska sjukdomar har minskat är utmärkt, men när det går trend i att ha en viss diagnos måste man dra öronen åt sig.

https://www.nok.se/titlar/akademisk-psykologi2/galenskap/

Sjöhistoriskas Vänner

Nu har vi varit på Biblioteket och hämtat hem den beställda årsboken ”Marinmålarna – skeppet, havet och sjömannen i konsten, från Jacob Hägg, till Lars Lerin”.
Boken ges ut av Sjöhistoriskas Vänner, en förening som är knuten till Sjöhistoriska museet.

En bit in i boken hittar man ett av de många fartyg som har framförts av Annes förfäder, briggen Dalkarlså som är nr 3 på bilden här under.

Det skall bli intressant att få fördjupa sig i denna så vackert illustrerade årsbok.

De ledande företrädarna för FHM präglas av en intellektuell fyrkantighet

Det finns en intellektuell fyrkantighet hos de i toppen på FHM. Det här är inte människor som ändrar sig i första taget.

I Johan Anderbergs nya bok Flocken framgår det att Anders Tegnell är utvald av Johan Giesecke för just den egenskapen. Det var det han gillade med Tegnell, att han inte brydde sig om vad andra tyckte. Och det är inte bara negativt.

När världen drabbas av panik då är det rätt bra att ha den typen av fyrkantiga gubbar som skydd, säger Anderberg.

https://www.dn.se/sverige/sa-formade-svininfluensan-fhms-hantering-av-covid-pandemin/

https://www.bokus.com/bok/9789100186432/flocken/

Har det siktats för högt? Har jag rent av råkat ut för SIRVA? (shoulder injury related to vaccination)

Det är inte bara vaccinets fabrikat som är av intresse. Det är även viktigt att injektionen ges på rätt plats på överarmen. Vaccinet måste hamna i en muskel. Hamnar det däremot fel kan det förorsaka allvarlig skada.

När jag får mina influensasprutor får jag ofta för mig att sticket hamnar för högt upp på överarmen. Likadant var det idag när jag erhöll Pfizers vaccin (se foto).

Läs även detta: https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/01/rad-till-vaccinatorer-sikta-inte-for-hogt/

Döm sedan själva:

Om man läser artikeln i Läkartidningen tycks det dock vara så att man inte kan få SIRVA första gången man får ett visst vaccin. Men att läkemedlet hamnar i bursan istället för i muskeln lär innebära ett obefintligt skydd mot det aktuella viruset. Vad som händer med själva bursan, det vete fåglarna!!

Varför talas det så tyst om detta?

Se här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nytt-svenskt-fall-efter-astra-over-65-ar

Nyheten finns på nätet, men inte i Rapportsändningarna.

Tro inte att jag vill skrämmas. Men det som verkligen skrämmer allmänheten är när samhället (inkl media) misstänks undanhålla viktiga information. Då kan stämningen bli riktigt upprörd.

70 år är kvinnan, 5 år mer än den med råge satta gräns för att överhuvudtaget behöva riskera att drabbas av den farliga biverkan till vaccinet som verkar ha sin grund i att antikroppar bildas mot en molekyl som är knuten till blodplättarna.
Hypotesen är att den här molekylen är lik antigenen som vaccinet för med sig – och att det skulle vara orsaken till att antikropparna bildas mot den.

Vissa har drabbats av livshotande cerebral venös sinustrombos – dvs blodpropp i hjärnans vensystem. Andra har drabbats av blodproppar i buken.

Alla fakta behöver upp på bordet. Jag skulle dock inte tveka en sekund att ta AstraZenecas vaccin eftersom risken att hamna på IVA är minimal, trots att virusets vektor är hämtat från en förkyld schimpans! Men just undanhållandet av fakta gör mig upprörd, och andra kanske tackar nej till vaccinet eftersom de inte vet om det även finns andra väsentliga uppgifter som ligger insvepta i medvetet utlagda dimridåer.

Jag tror att den här kvinnan litade på myndigheternas information om 65-årsgränsen. Men det påstås att det finns andra liknande fall ute i Europa, någon som inte har kommunicerats till det svenska folket.

Zoomtrötthet

Videomöten har blivit en stor del av jobbet för många anställda under den rådande pandemin. Fler kvinnor än män upplever en så kallad zoomtrötthet.

De som har fler och längre möten och kortare pauser mellan mötena upplever en större trötthet.

En förklaring till att fler kvinnor än män blir zoomtrötta kan vara att de tycker det jobbigt att se sig själv under mötena, och att de känner sig fångade framför skärmen.

Ett tips är att stänga ned fönstret där man ser sig själv och ibland helt stänga av kameran. Man kan också minska videomötets fönster så att deltagarnas ansikten blir mindre och inte lika påträngande.

Till inslaget från Vetenskapsradion:

https://sverigesradio.se/artikel/fler-kvinnor-blir-zoomtrotta

Jag känner precis samma som kvinnorna. Jag gillar inte att se mig själv på skärmen i de sammanhang när jag är uppkopplad. Och var skall man fästa blicken? Det är nästan så att man längtar efter den gamla bakelittelefonen från Teli i Vänersborg.

https://digitaltmuseum.se/021015928598/vanersborg-televerkstaden-teli-ab-hemarbete

https://digitaltmuseum.se/021017337167/vanersborg-televerkstaden-teli-ab

Men det jag ser i den andra ändan på plattan eller mobilen, det gillar jag skarpt – dvs (som det nästan alltid är) barnbarnen!!