Bengt Rahms blogg

Efter att ha färdats över Stilla Havet och Atlanten i många, långa veckor kom flyttcontainern äntligen fram till Sjölunda, en händelse som kan vara värd att fira med en sådan där selfie!

Om man skall vara korrekt kom containern inte längre än till Framnäs parkering. Bärigheten på villagatorna var för dålig för den tunga transporten (som kördes av en tjej som heter Sofia).

Vi fick hyra en liten flyttbil för att köra lasset de sista kilometrarna ut till Sjölunda.

Adolf Hitler hade en förkärlek för målare från 1800-talets Deutsche schule. Modernt måleri var däremot, enligt Adolf, en uttrycksform för sinnesrubbade och förfallna människor.

Adolf kallade den moderna konsten degenererad, ett förkrympt kluddande.

Samma syn på samtidskonst har SD-ledda Sölvesborg, nästan ett helt sekel senare

Att SD har en dold agenda har vi fattat hela tiden. Vad gäller synen på kultur har partiet lättat på förlåten, en kultursyn som avslöjar partiets människosyn.

Bloggaren får kalla kårar av det som uppenbaras.

Vi kan öppna ett fönster till den konst Hitler hatade allra mest:

https://www.fonstret.se/artikelarkivet/konstguide/konsten-hitler-hatade/

https://www.svd.se/maste-stalla-lasklocka–det-rycker-i-min-kolla-telefonen-nerv

Ur Therese Erikssons kommentar i SvD:

Jag, som har till yrke att läsa böcker, har fått så mycket svårare att hålla uppe den djupa läskoncentrationen att jag behöver ställa en klocka. Hur oroliga ska vi vara över att endast 11 procent av 17–18-åringarna läser?

Den amerikanska forskaren och professorn Maryanne Wolf, författare till boken ”Reader, come home. The reading brain in a digital world” (2018), skriver i The Guardian om hur det digitala läsandet påverkar vår förmåga till ”deep reading”, det vill säga djupare läsarter/-processer. Att skumläsa har blivit det nya normala i digitaliseringens tid, menar Wolf, och det utgör ett hot mot vårt djupa läsande, och därmed mot sådant som fördjupad kunskap, empati och kritiskt tänkande – alla egenskaper som utvecklas och möjliggörs av en djupare läsart.

Att ha hela världen i fickan (dvs i smartphonen) är förstås en fantastisk sak, men det gör oss också både splittrade och vana vid att få alla upplevelser serverade. Och med en allt slappare fantasimuskulatur kanske vi glömmer att vi redan har tillgång till en hel värld – den som finns inuti våra huvuden och som vi når allra bäst genom läsandet av skönlitteratur.

Bloggarens kommentar:

Det är illavarslande att bara 11% av gymnasieungdomarna läser böcker.

Men bloggaren är inte övertygad om att hans ihärdiga läsande av e-böcker skulle vara sämre än om han höll en fysisk bok i handen.

Bokläsande är en bra vaccination mot bruna griller, liksom konst i alla de former.

Tänk om det kunde rycka lite mer i ”läsa boken-nerven” och ”besöka museer för samtidskonst-nerven” hos befolkningen.

Ur dagens Norra Skåne:

En sak är säker: Utan bokläsandet skulle bloggaren ha haft svårt att hämta sig efter det inre mörker som drabbade honom i slutet av 2017.

Lidköpings kommuns vision är att vara välkomnande och hållbar.

Med anledning av denna fina vision får vi tänka att det finns en förhoppning om att både besökande och kommuninvånare i ökad utsträckning använder sig av kollektiva färdmedel.

Men den som kliver av tåget eller bussen vid Resecentrum blir nog lite fundersam. Välkomnandet kunde vara bättre än den stora informationstavla för bussarnas avgångstider som har stått sönderslagen och plastinpackad sedan lång tid tillbaka.

Varför repareras den inte?

Klotter saneras, busskurer med krossade rutor får dessa utbytta – men tavlan lämnas utan åtgärd.

Man får förmoda att det är Västtrafik som är ägare till tavlan, alternativt Jernhusen eller Trafikverket. Men varför kan inte någon ryta till så att tavlan äntligen blir lagad, med pansarglas om det skulle visa sig behövas. Eller helt enkelt få den bortforslad – men då har vi dessvärre låtit vandalerna ta hem segern.

När man väl kommer ut på det lilla torget på andra sidan om Resecentrum saknas en av de tre välkomnande och vackra monumentala krukor som kom på plats under försommaren.

Vad har hänt? Har krukan blåst omkull i ovädret och kanske skadats? Har den rent av utsatts för åverkan, precis som informationstavlan för bussarna?

Vad det än är som har hänt så får vi hoppas att vi snart har tre krukor på plats igen. Skulle det visa sig att någon kulturfientlig ”halbstarke” har varit i farten så får vi försöka utverka att även krukorna omges av skyddande pansarglas.

Alltsedan orkanen Gudrun har Trafikverket ägnat sig åt att trädsäkra de stora stambanorna. Inga träd skall kunna blåsa ner och stoppa tågtrafiken.

Västra Stambanan är en av dem. Men det gäller att vara konsekvent. Ett enda kvarlämnat stort träd som faller över spår och kontaktledning, som skedde vid Stenkullen idag, kan orsaka totalstopp.

Efter några timmar var trafiken igång igen, men med stora förseningar – något som framgår av de beräknade förseningsminuterna för ankomsten till Stockholm C gällande de snabbtåg som lämnar Göteborg C runt kl. 17.00 en söndag.

Det var bättre ordning på 70-talet. Min far och grannen, som var ledningsmästare, sågade på eget bevåg ner ett stort antal träd nära spåret. De uppehöll sig några kilometer väster om Falköping C, ungefär där vägen på den tiden korsade stambanan och fortsatte ner mot Harald Wibergs Redberga gård.

Inga träd ramlade åt fel håll under sågandet (det måste ha varit förenat med stora risker att jobba så nära kontaktledningarna med sina 16.000 Volt).

Belöningen utgjordes av gratis bränsle till de två villapannorna uppe på Mössebergssluttningen. Om hade något gått snett hade nog de båda trädsäkrarna fixat till kontaktledningen på egen hand. Grannen hade till och med en bil som kunde gå både på landsväg och på räls. Jag tror till och med att man kunde stå på taket och jobba. Det gällde bara att be någon koppla bort strömmen först. Och sådana uppgifter sköttes på den stora Omformarstationen, där grannen var chef.

Korta beslutsvägar, ingen onödig byråkrati, inga krångliga datasystem, därtill initiativförmåga och viss våghalsighet – det är då saker blir gjorda. Och tågen kan gå, helt enligt fastställd tidtabell.

Hitler hade en syster som hette Paula. Hon hade en fästman, dr Erwin Jekelius. Han var chefsläkare vid en psykiatrisk klinik i Wien och var sakkunnig i Aktion T4, nazisternas omskrivning för mord på handikappade, barn såväl som vuxna.

Han avgjorde vilka av de inskrivna som skulle skickas vidare till speciella nazistiska avlivningsanstalter – för att gasas ihjäl.

Här brukade 15 – 20 handikappade gasas ihjäl åt gången, i en ombyggd dusch i en slottskällare:

Aktion T4 var Nazitysklands så kallade eutanasiprogram som hade initierats av Adolf Hitler 1939. Totalt skulle närmare 300.000 män, kvinnor och barn komma att mördas – individer med psykiska eller fysiska funktionshinder eller som av någon annan anledning inte bedömdes såsom varande livsvärdiga.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Aktion_T4

Tänk att vi har ett riksdagsparti med rötter i nazismen. 1.135.627 svenskar valde att rösta på detta parti vid Riksdagsvalet 2018.

Att de inte skäms.

Mer att läsa finns här: https://www.levandehistoria.se/sites/default/files/material_file/aktion-t4-utstallning-151127.pdf

Anne studerar mitokondrie – DNA.

Jag gräver i nazismens mörka historia.

Det finns faktiskt beröringspunkter. Hitler var livrädd för att det skulle uppdagas att han hade judiska rötter. Några sådana hade han troligtvis inte (vilket judarna torde vara tacksamma för) men inavel fanns det definitivt. Hans mor var gift med en nästkusin, antagligen en bidragande orsak till att hela fyra av de sex barnen dog i unga år.

Förmodligen kan denna inavel vara en förklaring till Hitlers totala galenskap, dock kopplad till det kromosomala DNA’t och inte till det icke-kromosomala mitokondrie-DNA’t.

Efter att ha sträckläst ”Ninas resa” vill jag klarlägga en viktig sak:

Om någon av mina följare på sociala medier, mot förmodan, skulle vara sverigedemokrat vill jag låta meddela att jag vill säga upp bekantskapen.

Det finns övertygande bevis om sverigedemokratins rötter i nazismen.
Ninas resa ger inte så många detaljer om grymheterna i Warszawas ghetto. Men det som beskrivs är ändå ohyggligt.

Tågtransporterna från ghettot till gaskamrarna i Treblinka och Maljanek och till ”gasbussarna” i Chelmno medförde att av de 400.000 judarna i ghettot skulle bara ett par hundra komma att överleva.

Nazistisk gasbuss i Chelmno:

De män, kvinnor och barn som inte gasades ihjäl i bussarna i Chelmno arkebuserades.

Mer klarlägganden: https://www.expressen.se/kvallsposten/har-bildar-nazisterna-partiet-sd–i-malmo/

Sverige skulle behöva ytterligare en Greta, en Greta med brunhögern som måltavla.

Det finns effektiva antidoter mot de otäcka griller som basuneras ut från Sölvesborg.

De som inte berörs känslomässigt av en bok som denna torde lida av en antisocial personlighetsstörning. Det låter allvarligt, och det är just precis vad det är.

Det är därför den upprepar sig.

Undrar vad nästa steg skall bli i SD-styrda Sölvesborg.

Bloggaren tänker på alla små barn som traskade in i gaskamrarna. Han har gjort det alltsedan han själv var barn och fick kunskap om nazismens oerhörda förbrytelser mot mänskligheten.

Det innebär alltså att det går att lära av historien, något som faktiskt drygt 80% av befolkningen har gjort. Undrar vad som fattas alla dem som inte har velat lära sig läxan. De lär inte kunna skylla på en vanlig bristsjukdom.

https://www.svd.se/solvesborgs-styre-stoppar-regnbagsflaggan/i/senaste