Köpenhamn förvandlar asfaltöknar till gröna oaser

Köpenhamn ska säkras mot översvämningar och samtidigt har staden som mål att bli klimatneutral. Mer grönska, färre bilar och mer plats för cyklar ingår i färdplanen.

Klimatförändringar ställer nya krav på våra städer. Eftersom städer till stor del består av hårdgjorda ytor, med asfalt, sten och betong, är de känsliga för stigande temperaturer. De har också svårt att absorbera stora mängder vatten. De måste bli bättre rustade för höga temperaturer och skyfall. Mer grönt gör städer bättre på att hantera effekterna av ett förändrat klimat. 

För några år sedan var detta en asfaltsöken. Nu är St Kjelds Plads en plats med klöverblommor, slingrande stigar och sprudlande biodiversitet. Här handlar det om en ny sorts stadsgrönska, långt från gräsmattor och konventionella rabatter.

Att omfördela stadens ytor, och ta från bilismen, är ofta kontroversiellt. Men staden måste bli grönare för att främja biologisk mångfald och hantera både skyfall och så kallade urbana värmeöar, det vill säga den hetta som kan drabba urbana områden.

Bostäderna i Köpenhamn skall också bli mindre till ytan. Det är en fråga om resurser. Ju mer betong, trä och tegel vi använder per person, desto högre blir vårt klimatavtryck. Med mindre bostäder blir det lättare att ge plats till grönt.

Allt hämtat ur denna artikel i SvD:

https://www.svd.se/a/Ea7x5G/sa-ska-kopenhamn-skyddas-mot-oversvamningar

Det är många svenska kommunledningar som borde sättas på tåget till Köpenhamn. Kolla t.ex. på bristen på grönska på Skaragatan och i kvarteren kring kommunhuset i Lidköping. Ett skräckexempel på en urban värmeö:

Deutsche Reichsbahn  

Sommaren 1974 reste en kompis och jag med ångtåg från Sassnitz till Berlin Ostbahnhof. Vi färdades i vagnarna som gick mellan Stockholm och Östberlin, via Trelleborg.

Vad jag minns körde ångtåget i hög hastighet och utan ett enda uppehåll mellan färjestationen i Sassnitz och Ostbahnhof.

Att jag skriver om detta beror på att det dök upp några filmsnuttar om Deutsche Reichsbahn  (DR):

Så här såg det ut när tågen avgick från Sassnitz (måste vara filmat betydligt senare än 1974):

Tack ska du ha, men någon tax vill vi inte ha!

Idag tog vi med oss cyklarna (och våra hövdingar) på Laxåtåget. Vi klev av i Råbäck och inledde sedan återtåget.

På Hjelmsäter möttes vi av budskapet ”tax skall du ha”

och lite senare häpnade vi över att Blombergs bad har blivit så välordnat och bra

Värmeböljan hanterade vi hur lätt som helst – med hjälp av Bramleys äpple- och jordgubbsmust, batteridriften och den så härligt svalkande fartvinden!

Men både vi och hövdingarna säger definitivt nej tack till tax!!

Dangerous heat will become the norm. Systems need to urgently change – and the silence needs to be broken 

Can we talk about it now? I mean the subject most of the media and most of the political class has been avoiding for so long. You know, the only subject that ultimately counts – the survival of life on Earth. 

https://www.theguardian.com/commentisfree/2022/jul/18/heatwave-extreme-weather-uk-climate-crisis

Länken går till The Guardian där George Monbiot är kolumnist. Den här boken på min bokhylla gav han ut 2006. Men ytterst få brydde sig om budskapet. Och inte särskilt många fler gör det idag.

16 år senare är det totalt kaos på Arlanda, samtidigt som delar av Europa står i brand.

A major question remains. Given that we have left it so late, can we reach the social tipping point before we hit the environmental tipping point.

Allkorn – föreningen för gamla spannmålssorter

Det vill säga kulturspannmålen, alias lantsorterna.

Mångfald vad gäller sädeskorn är lika med resilens.

Ekologiskt odlad kulturspannmål bidrar till en hållbarare livsmedelsproduktion. Kulturspannmål har kraftigare växtsätt, större rotsystem och högre strån. De klarar sig med mindre gödsel och konkurrerar bättre med ogräsen och en sädesåker med hög genetisk variation är inte lika känslig för torka, kyla eller regn.

Mångfald, biodiversitet, genetisk variation – budskapet är att ju mer olikhet, desto bättre är det.

Tvengsbergsråg är en gammal finsk svedjeråg. 10 korn av denna hittades i väggarna på en ria som revs i Norge 1973. När de sedan såddes grodde 7 av kornen. Från vart och ett av dem växte det upp en diger tuva med mycket högväxt råg. Den största tuvan hade 162 strån. Som mest fanns det 75 korn på ett strå. Kornen gav en 12.000-faldig skörd…

Läs mer här:

http://allkorn.se/kultursorter